En förälder berättade för en pedagog att några bävrar hade byggt bo nära förskolan. Självklart ville vi att barnen skulle få möjlighet att se hur bävrar lever i verkligheten. Barnen tyckte att det skulle bli väldigt spännande och vi hoppades att vi skull ha turen att se en bäver vid boet, även om vi insåg att sannolikheten att bävrarna skulle vara kvar när vi kom med 21 barn, var närmast obefintlig.

Barnet som visste var bävrarna bodde tog glatt täten och när vi närmade oss såg vi ett träd som var gnagt på. Barnen tyckte att det var spännande och i ett huj var alla barnen över dikeskanten (och de ev bärarna flydde säkerligen så fort de kunde). Barnen undersökte de fallna trädstammarna, spånet som blivit kvar när bävrarna gnagt och spåren där de hade tagit sig upp och ner i vattnet. Några bävrar såg vi inte till och det tyckte nog några barn var skönt.

Vi samlade ihop spån och pinnbitar och tog med oss tillbaka till förskolan. Barnen hade många funderingar och frågor om bävrar och när barnen på Regnbågen kommit in så satte vi oss med datorn tillsammans i samlingsmötesrummet och tittade på bävrar och tog reda på svaren på barnens frågor. Det var en lärorik och spännande förmiddag!

I läroplan för förskolan (98/10) står det att utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet.

Bloggat av Karin