Flera förskolor har hört av sig till oss och vill ha tag på ”Sagan om den lilla ljusröda draken”, det tycker vi är jätteroligt! Det är en saga som en fd pedagog på förskolan mindes från när hon var liten och växte upp i Norge, men när vi letade efter sagan på nätet hittade vi bara en dansk version av den. Så vi har översatt sagan och gjort om den lite för att bättre passa in i vårt arbete med kamratskap. Här kommer vår version av sagan:
Sagan om den lilla ljusröda draken
Det var en gång en liten drake som ingen av de andra drakungarna ville leka med. De ville inte leka med honom för att han var ljusröd och inte grön, som de andra drakarna. Den lilla ljusröda draken sprang gråtande tills sin mamma och sa:
”Mamma, varför är jag ljusröd? Ingen vill leka med mig!” Hans mamma svarade:
”Det vet jag inte, men åk ut i världen, så är jag säker på att du hittar svaret”.
”Hejdå mamma”, sa han, kramade sin mamma och drog sedan iväg ut i den stora världen. Draken bestämde att han inte skulle återvända förrän han fått veta svaret på varför han var ljusröd och inte grön.
Han gick och han gick, över backar, ner i dalar, igenom stora skogar och han simmade genom stora sjöar.
Men så en dag, kom han fram till en trollkarls hus. Draken knackade på dörren och trollkarlen kom ut.
”God dag, herr trollkarl”, sa draken. ”Kan du berätta för mig varför jag är ljusröd och inte grön som alla andra drakar”.
”Hmm, låt mig se” svarade trollkarlen. ”Nej, det vet jag inte, men kom in så kan vi läsa i mina böcker, så kanske vi hittar svaret.”
Trollkarlen läste och läste sina böcker. Timmar blev till dagar, men han hittade inget svar på varför den lilla ljusröda draken var ljusröd och inte grön, som alla andra drakar. Han sa till draken:
”Du får gå vidare i ditt sökande. Gå till min kompis Häxan. Jag är säker på att hon vet svaret.”
Den lilla ljusröda draken tackade för hjälpen och sa: ”Farväl, herr trollkarl.”
Draken gick vidare och efter en lång vandring över backar och ner i dalar, igenom stora skogar och genom sjöar, kom han fram till Häxans hus. Han knackade på dörren och Häxan kom ut. Men hon skakade bara på huvudet och sa:
”Nej, du lilla ljusröda drake. Jag vet inte varför du är ljusröd istället för grön”.
Det var väl märkligt att hon redan visste frågan innan draken hade sagt något? Kanske hade trollkarlen meddelat henne om att den lilla draken skulle komma.
Draken drog vidare över backar, ner i dalar, igenom stora skogar och genom sjöar. En dag mötte han en liten flicka. Konstigt nog var inte flickan rädd för draken. Plötsligt började den lilla ljusröda draken gråta. Flickan frågade:
”Varför gråter du lilla drake?”
Draken svarade:
”Snyft, för att jag är ljusröd, drakar ska vara gröna, snyft”.
Flickan log och sa:
”Det ska du inte bry dig om. Alla är vi olika. Det finns inga som är lika. Det är skillnad på människor också. Det finns de som är stora och små, tjocka och smala. Någon har blåa ögon och andra har bruna. Någon har ljust hår, en annan rött eller svart hår. Det finns också de som inte har något hår alls”.
Flickan berättade också att det er skillnad på djur blommor och träd. Att det inte finns två som är lika. Molnen och stjärnorna är det också skillnad på. Det finns ingen här i världen som är helt lik någon annan.
”Du ska vara glad för att du är ljusröd, det gör att du är du. Och du är bra precis som du är!” sa flickan.
Draken blev så glad! Han skyndade sig allt vad han kunde hem till sin mamma. Han simmade genom sjöarna, sprang genom skogarna, ner i dalarna och över backarna.
Han var så lycklig när han kom hem och sa till sin mamma:
”Mamma, det är så mycket och många här i världen som inte är lika. Så det gör inget att jag är ljusröd, istället för grön”.
Drakens mamma blev lika lycklig hon och svarade: ”Jag är så glad för att du inte är ledsen mer. Och så glad för att du, är du – precis som du ska vara!”.
Snart började de andra drakarna att leka med den lilla ljusröda draken. De kom på att han var en snäll och rolig kompis. Drakarna förstod att det är vad som finns inom oss som är det viktiga inte hur vi ser ut på utsidan!
