Etikettarkiv: yngre

Sagotema tillsammans med de yngre barnen

Vårterminen 2012

Vi har valt sagotema på förskolan för att vi upplever att barnen tycker det är roligt och inspirerande att få höra sagor. Vi har även sett att barnen tycker det är roligt och intressant när vi vuxna dramatiserar. Barnen lär sig bl.a. empati och förståelse för andra i sagoberättandet och barnen får möjlighet att utveckla det sociala samspelet med varandra, här finns också förutsättningar för att utveckla språket.

Vi har lagt fokus på mattesagor, vi har använt spännande rekvisita som fångat barnen och utvecklat deras fantasiförmåga. I våra sagor vill vi att barnen ska få möjlighet att utveckla sin matematiska förmåga så som: mängd, antal, ordning och talbegrepp .

När vi arbetat med sagotemat så har vi vid varje veckoplanering vävt in förskolans mål i vårt temarbete på ett lustfyllt och lärande sätt, men vår grundtanke har hela tiden varit att barnens eget inflytande ska få styra oss framåt i temat, därför har det varit viktigt att vi pedagoger är lyhörda och utvärderar verksamheten varje vecka.

Sammanfattning av verksamhetsplanens mål

  • På förskolan Slangbellan utvecklar barnen sin matematiska förmåga.
  • På förskolan Slangbellan ska barnen ges förutsättningar att utveckla det sociala samspelet.
  • På förskolan Slangbellan ska barnen utveckla sin matematiska förmåga.
  • All uppföljning, utvärdering och utveckling på förskolan ska utföras enligt läroplanen.

För vem har sagotemat varit?

Alla barnen på förskolan har arbetat med sagotemat, men det har sett lite olika ut bland de yngre och de äldre. Barnen har både arbetat i helgrupp (som på bilden nedan), i mindre grupper och enskilt tillsammans med en pedagog.

Hela sagotemat utgår från barnens intresse och när vi har arbetat med temat har vi varit lyhörda för vad barnen har velat arbeta vidare med och vilka sagor de har fastnat extra mycket för.Sagosamling

Vad har vi gjort och hur har vi arbetat med tema sagor?

När vi arbetat med temat så har vi hela tiden tänkt på att använda oss av flera olika sätt för att fånga barnens intresse och nyfikenhet. Barn lär sig på olika sätt och därför har vi berättat sagor med stöd av olika material, skapande och sång. Barnen har själva fått provat på och dramatiserat sagorna med vuxenstöd.

Sagoceremonier/ritualerRitualer

Vi har använt oss av vår sagoteaterlåda. När vi tagit fram den så släcker vi ner och tänder en liten lampa i teatern och då sätter sig barnen alltid på en lång rad för då vet de att det är dags för sagoteater.

Sagotemat har genomsyrat verksamheten och speglat av sig på barnens lek. Nedan presenterar vi delar av vad vi har arbetat med när vi har jobbat med tema sagor.

Sagan om vanten

Klistra

Vi började med att lägga fokus på matematiksagor eftersom vikten av matematik i förskolan är någonting som beskrivs i Lpfö 98/10: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.

Vi startade med ”Sagan om vanten” som handlar om flera olika djur. I sagan valde vi att fokusera på matematik som är ett av våra mål i vår verksamhetsplan. Vi startade med att berätta sagan med hjälp av flanobilder. Barnen fick möjlighet att träna på att räkna, färgen röd, vi fick även in empatiövningar i sagan eftersom barnen själva tänkte på att de större djuren kunde äta upp de mindre, så barnen tyckte att de större djuren skulle ligga en bit ifrån de mindre.

Skapande: Barnen fick sedan måla en stor röd vante, de rev rött creppapper som de klistrade på Yngrevantenvanten. Vi märkte att barnen ville höra sagan om och om igen. Vi hade tänkt byta saga, men intresset för sagan var stort så vi fortsatte med den sagan. Alfons blev med i sagan om den röda vanten och vi gjorde om den lite. Efter ytterligare några veckors berättande så fick barnen avsluta med att själva dramatisera sagan, då använde vi oss av en röd filt som föreställde vanten och barnen var djuren (de fick välja vilket djur de ville vara).

Lärdomar: Vi kände hur viktigt det är för barnen med att de får höra samma saga om och om igen, vi fick helt enkelt vänta ut deras behov.

Totte klär på sig

Sagofén kom ett par gånger och berättade sagan om Totte klär på sig. Tanken med Sagofén var att vi ville hitta ett sätt att fånga barnens nyfikenhet och stimulera deras fantasiförmåga. Citat från Lpfö 98/10: I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.

Här använde vi oss också av flanobilder. Barnen fick hjälpa Totte vad han skulle ha på sig innan han gick ut och lekte. Citat från Lpfö 98/10: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.
Några barn tyckte att sagofén var lite läskig med sin peruk, så vi fick ta bort all utklädning utom klänningen, hon kom en till två ggr per vecka med sin sagolåda och trollade för barnen.
Analys: Det har varit ett bra sätt att fånga barnens intresse, med trolleri och sagoberättande.Sagofen

Tummen

I samlingen har vi valt att sjunga ”Var är tummen?” Citat från Lpfö 98/10: Förskolan ska sträva efter Tummenatt varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Här fick barnen träna på att räkna och själva prova att ta fram ett finger i taget. På slutet av tummesången så hade barnen alla sina fingrar framme och de kramade om varandra (knäppte händerna). För att göra samlingen mer inspirerande så ritade vi pedagoger ögon och mun på våra fingrar när vi sjöng den. Sen fick barnen skapa med fingerfärg, egna tummesagor.

Lärdomar: Det var nytt för några och lite otäckt i början att använda fingrarna till färgen, några barn valde att först titta på, men provade sedan. Vi märkte att det var ett behov som fanns att få skapa med händerna, barnen ville göra fler och fler. Vi märkte att när vi sjungit tummesången flera gånger så hade fler barn lärt sig att ta upp ett finger i taget och många barn kunde knäppa händerna.

Lilla Anna och Långa farbrorn

LångafarbrornVi valde att berätta om Lilla Anna för här kände vi att vi kunde få in: Matematik och värdegrund . Citat från läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen.
Vi använde oss av: En stor teaterlåda, boll, dockor och tyger.

Vi bytte varje vecka ut handlingen. Barnen Vilgotfick svara på frågor och berätta hur Anna skulle göra vid olika etiska dilemman. De fick hjälpa Anna att leta efter bollen: uppe, nere, under, bakom, över mm. Citat från läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. När vi sedan började med ett gemensamt mjölktema så fick Anna också besöka sin kompis Alfons och träffa hans ko. Vi fick då in mjölktemat i våra sagor och barnen visade stor kunskap om kor. Barnen fick också gå fram till teatern och hålla i en egen saga efter oss, det var fler barn som ville, vågade att stå inför kompisarna och berätta, alla barnen berättade ungefär på samma sätt som vi gjorde.

Lärdomar: Här börjar vi märka att barnen har lärt sig mycket, att våga stå i centrum inför varandra, de blev mer säkra på färgerna och på lägesorden. ( På, i, under, framför och bakom.)

Cecilia Cirkel och Krille kvadrat

Vi valde att börja berätta sagan om Cecilia cirkel för att spinna vidare på vårt matematikmål i Utemålarverksamhetsplanen. Vi har fina tygfigurer och sånger till dem.
Först så berättade vi spontansagor om Cecilia cirkel och Krille kvadrat och sjöng om dem. Vi hade fokus på deras färg och form. Vi upplever att barnen har tyckt att det var roligt med dessa figurer och de har spontansjungit om dem i leken. Barnen har fått skapa, både ute och inne med olika material, ritat, målat och klistrat. Citat från läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklas sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen fick själva plocka/välja ut naturmaterial till skapandet av Cecilia cirkel. Barnen har fått måla med flaskfärg på OH-papper som vi sedan satt upp på våra fönster.

Lärdomar: Vi har märkt att det har varit lätt att lära barnen mycket i vårt sagotema, när vi använt oss av spännande saker för att stimulera deras fantasi, så som när vi haft spänning och rutiner för sagorna: Den stora teatern och trolleri och mycket rekvisita.
Det vi har märkt i slutet av temaarbetet är att när en pedagog lägger fram olika material som vi ska skapa med, så behöver vi inte säga till barnen att komma utan de kommer spontant och vill, det är jätteroligt att se.Målar

Sjörövarlek på barnens initiativ

Under vårterminen så har barnen själva startat upp en lek om sjörövare, Jocke med kniven och Blodsvente från Astrid Lindgrens saga Pippi på de sju haven.
Det var 2 barn som började, men sen har fler och fler börjat och lekt. Vi tyckte att det var en bra, fantasifull lek. Vi har spunnit vidare på den leken och vi har alla deltagit i leken. Varje gång vi leker så lyssnar vi till Astrid Lindgrens skiva och Pippi på de sju havensångerna. Barnen har fått sjörövarnäsdukar, de har letat på pinnar och gjort egna metspön. Barnen har målat tändsticksaskar som de har tända elden med. Barnen har alltid en brasa med i leken, när de grillar de nyfångade krokodilerna. I sjörövarleken så får barnen träna mycket på att samarbeta och hjälpas åt och turas om.Sjörövare

Citat från läroplanen: Lpfö 98/10 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

På vårfesten i slutet av maj ska vi visa upp en del av leken som vi lekt mycket och rekvisita till. Barnen har ännu inte tröttnat och varje dag förvandlas vi till sjörövare och detta har blivit en del av våra dagliga aktiviteter. I leken så tränar vi mycket på det sociala samspelet mellan barnen.

Mål: ”All uppföljning, utvärdering och utveckling på förskolan ska utföras enligt läroplanen.”

Vi har varje vecka på vår gemensamma planering utvärderat veckan som gått, vad vi har gjort, vad som fungerat bra mm. Vi har tittat på våra mål och vävt in dem i verksamheten.

Analys/Lärdomar: Vi känner att detta vart ett bra sätt för att hitta den röda tråden i vår verksamhet, det har vart jättebra att spara all dokumentation på allt vi gjort i en bildmapp, där ser och minns vi vad barnen fått lära sig. Vi har även sparat ner våra utvärderingar och titta på vårt resultat. Barnen har lärt oss att de gärna vill upprepa och höra sagor och lekar samma lekar om och om igen. Ibland så förändras leken utifrån deras egna fantasier och önskemål. Vi har också lärt oss att det går jättebra att skapa ute. Vi har också lärt oss att vissa lekar/ aktiviteter fungerar bättre inomhus, då det ibland blir svårare att fånga alla barns uppmärksamhet när de är större ytor och andra saker som lockar.

Av: Maggan och Laila, Slangbellan 2012.