Barnen på Regnbågen och pedagogerna samlades i en stor cirkel ute och började med att hålla varandra i händerna.

-Hur känns det? frågade en pedagog.

-Det känns varmt i händerna, sa några barn.

-Vad kan vi kalla det för med ett annat ord? Frågade pedagogerna.

-ENERGI! Visste flera barn.

-Hur kan vi känna kroppsenergi på andra sätt?? Vet ni?? Barnen tänkte efter.

Pedagog:

–Om vi springer det fortaste vi kan på stället där vi står, vad händer då?? Vi provar!

Barnen och pedagogerna provade och sprang på stället det snabbaste de kunde, så snabbt så att några barn till och med föll ihop på stället…

Pedagog:

-Hur känns det nu i kroppen?

Barn:

–Det känns jättevarmt!!

–Jag blev alldeles svettig!!

Barnen fick även prova att göra ”åkarbrasor” och konstaterade att det blev väldigt varmt fort och att det också var ett sätt att få upp värmen i kroppen och alltså ett sätt för kroppen att ”göra” energi.

För att ytterligare prova på hur vi kan få kroppen full av varm energi (eftersom man springer allt vad man orkar) lekte vi ”Hur mycket är klockan herr Drake” och ”Under hökens vingar” innan vi gick in för att ha samlingsmöte och prata mer om energi.

På samlingsmötet tittade vi på Potatisbatteriet (http://www.ur.se/Produkter/176948-Labba-Potatisbatteriet ) tillsammans och efteråt pratade vi om att det blev ström i potatisen så att lampan tändes. Beppe (programledaren för Labba), stoppade ner en zinkplatta och en kopparplatta i potatisen och började med att koppla en högtalare till potatisen för att vi skulle få höra hur ström lät.

Åh! Vad coolt!! Sa ett barn.

Pedagog:

–Hur gick det till egentligen när potatisarna tände lampan?

Barnen:

–Man behöver många potatisar!

-Ja, fem till den lilla lampan!

-Så blev det laddningar i potatisen för det var blött och då hoppade det laddningar mellan plattorna…

-Ja! Då blev det ström! Det är energi!

Pedagog:

-Tror ni att man skulle kunna tända alla lampor på Slangbellan med potatisar?

Barnen tänker och skrattar lite:

-Ja, det kan man nog, men då behöver det vara måååånga potatisar, hela golvet fullt kanske! Alla barnen skrattar åt tanken på att ha potatisar på hela golvet.

Pedagog:

-Hur gör vi för att tända lamporna här då?? De behöver ju också energi?

Barnen:

-Vi får ström i väggen!

-Då stoppar man bara in sladden där vet du väl!

-Men strömen som är i väggen är jättestark, om man får det i sig kan man dö!!

Flera barn håller med, de har hört att det kan vara farligt med ström också. Ett barn kommer att tänka på när det åskar och blixtar och vi pratar även om att detta är energi som kan vara farlig om man får det på sig.

I filmen var det också en tjej som matade en mikrofonkille med korv, choklad och bönor för att han skulle få energi. Men han märkte ingen energiförändring.

Pedagog:

-Varför märkte inte mikrofonkillen av någon energi när han åt? Är det inte energi i mat?

Barnen:

-Jo det är mycket energi i mat, men det går ju inte sådär fort! Hon var knasig!

-Maten måste ju åka ner i magen ordentligt!!

-Ja, där nere finns ju de goda bakterierna som bryter ner maten…

-Ja!! Som i bakteriefilmerna! (Dvs En cellsam historia som vi har tittat på tidigare på förskolan) Flera av barnen nickar igenkännande.

– Ja för sen nere i magen så blir ju maten pytteliten och så åker det ut i kroppn med blodet…

-JA!! Det är ju DÅ kroppen märker energin!! Visste inte tanten det?!

 Pedagog:

Ok! Det låter som att ni har lärt er massor om energi idag! Kan ni berätta för mig vad ni har lärt er?

Barnen:

-Ännu mer om kroppsenergi.

-Hur man kan göra för att bli varm i kroppen.

-Att man kan krama sig själv fast jätteflaxigt och fort, då blir man varm.

-Man kan få ström och energi från potatisar.

-Ja, fast då behövde man ha i metall i potatisarna och sladdar och mååånga potatisar annars blev det bara lite fjutt kan man säga.

– Och att vi får energi av mat…

-Fast det visste vi ju redan faktiskt!

Ja, för vi är ju nästan experter på kroppen kan man säga!!

 I läroplan för förskolan står det att Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

 I Slangbellans verksamhetsplan för 2013-2014 står det att barnen ska få förutsättningar att utveckla sina kunskaper om teknik och även att verksamheten ska väcka lust och nyfikenhet för utforskande.

Skrivet av Karin