Anledningen till att vi valde att ha kamratskap som ett tema var att vi anser att arbetet med värdegrunden är oerhört viktig. Är barnen trygga med varandra och med oss pedagoger så går allt annat arbete på förskolan mycket lättare. Det står utskrivet i Läroplan för förskolan (Lpfö 98/10) att vårt uppdrag är att ge barnen förutsättningar att förstå vikten av bla. omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Det står även att barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vi har i verksamhetsplanen för 2012-2013 ett mål som handlar just om att barnen ska ges förutsättningar att utveckla det sociala samspelet på vår förskola. Kamratskap och socialt samspel går hand i hand.

Till vår hjälp i arbetet med tema kamratskap har vi haft Tio små kompisböcker som är små sagoböcker som tar upp olika dilemman som barn kan hamna i tillsammans med sina kompisar. När vi har arbetat med dessa böcker har vi alltid delat upp oss i mindre grupper, barnen har fått följa med en pedagog in i personal-rummet och vi har suttit i soffan och läst böckerna tillsammans. Efter att vi har läst har pedagogen satt sig tillsammans med barnen vid datorn och sammanfattat vad som var det viktigaste i böckerna. Barnen har tyckt att arbetet med kompisböckerna har varit väldigt roligt och de har kommit med många kloka tankar och funderingar i diskussionerna efter att vi har läst.

Den första boken som barnen arbetade med var Säg stopp. Barnen tyckte att boken var bra och att det var smart att sätta upp handen och säga stopp när det händer något som man inte gillar. Barnen och pedagogen bestämde tillsammans att vi ska försöka använda oss av detta i verksamheten. I de efterföljande diskussionerna sa barnen bland annat:

Vi vill säga STOPP när någon bråkar!

Vi säger stopp när vi vill att någon ska lyssna på oss!

När någon slåss.

När det kommer bilar och man måste stanna.

När vi ser en stoppskylt.

När man vill säga ifrån när någon är dum.

Man kan säga det till sin mamma och pappa om man vill att de ska lyssna.

Vi har pratat om det här sättet att säga stopp flera gånger både i samlingsmöten och vi spontana situationer och både barnen och vi pedagoger tycker att det är ett bra sätt för barnen att sätta gränser. I Läroplan för förskola (98/10) står det: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.

När vi läste boken Lyssna och kom överrens nappade barnen på idén med att ha städuppdragskortkort för att göra städningen roligare och för att det inte ska bli ”så bråkigt”. I samtalet efter att vi läst fick barnen frågan: Vad var bra i boken och vad kan vi tänka på här på Slangbellan?

 Barnen svarade bland annat:

Vi ska vara bra på att städa!

Lyssna på varandra uppmärksamt.

Vi ska göra uppdragskort till barnen.

Att det är bättre om vi hjälps åt att städa

Att säga stopp som det stod i den andra boken.

Man ska lyssna på varandra.

Jag tycker att städkorten var en bra idé!

Jag tycker att vi är bra på att städa innan maten.

Jag tycker att det är bra när vi hjälps åt att städa!

Man är en bra kompis om man hjälps åt att städa. Städuppdragen är också bra.

 

Barnen fick hjälpas åt att fotografera alla miljöer på förskolan som vi behöver städa. Sedan satt några barn tillsammans med en pedagog och valde ut vilka bilder som skulle användas till korten som sedan laminerades och lades i en låda i väntan på att behöva användas. Det lät inte vänta på sig, dagen efter hade barnen lekt för fullt på förskolan och allt material var i stort sett framme, det var dags att äta lunch och städmotivationen infann sig inte riktig. En pedagog plockade fram lådan och började dela ut barnens städuppdragskort. Det har aldrig gått så fort och varit så roligt att städa som då! I Lpfö 98/10 står det: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

En tredje kompisbok tog upp dilemmat om hur svårt det kan vara all dela med sig. Den här boken kunde alla barnen relatera till och alla hade mycket att säga. Här är några av de saker som barnen sa:

Man ska dela med sig. Jag brukar dela med mig av dinosaurierna.

Det var bra att kaninen och igelkotten delade med sig. Jag brukar dela med mig av matsäcken om någon har glömt.

Bra att de delade med sig. Jag brukar dela med mig till Saga.

Lillasystern fick smaka det var bra! Jag delar med mig av mina traktorer till Kajsa hemma hos mig.

Jag tycker också att man ska dela med sig och turas om! Jag brukar dela med mig när någon frågar om de får smaka av mig till exempel.

Det var bra att de delade med sig. Jag brukar dela med mig av leksaker om någon vill vara med.

Det var bra att de delade med sig! Jag brukar dela med mig om någon säger att de vill att jag delar med mig.

Man ska ju dela med sig, det var bra att de gjorde det. Lillasystern kände sig ledsen först. Jag brukar dela med mig till Ida och Gustav, jag delade med mig av hamburgare när det bara fanns en kvar.

Att de delade med sig var bra! Jag kommer inte på när jag delar med mig, men det är ju bra när man gör det! JO! Jag brukar dela med mig hemma till Martin.

Jag tyckte att det var bra när de delade med sig och slickade av visparna tillsammans.

Bra att de samsades när de bakade, ibland är det svårt.

Jag tyckte att det var bra att de delade med sig till sin lillasyster. Det var ju bra att de slickade av visparna med, då går det lättare att diska!

 Vi pedagoger anser att tema kamratskap är ett tema som har lyft hela barngruppen. Vi ser att barnen är mer omtänksamma och helt enkelt bättre kompisar nu i slutet av temaarbetet än vad de var i början av höstterminen. Ett dilemma för oss har varit att dokumentera utvecklingen, framför allt med bilder så att det blir tydligt för barnen. Vi har varit på hugget med kameror, men god kamratskap sådant som uppstår i stunden och därför så har vi inte lyckats fånga så många tillfällen på bild. Det som vi stället har gjort för att göra barnen uppmärksamma på vilka bra kompisar de är mot varandra är att prata om vad barnen har gjort i tex samlingsmötet och vid andra tillfällen. Här kommer några exempel där vi trots allt var med, med kameran:

Casper (3år 11mån) har en lång stund byggt ett hus av lego och ropar på Vilgot (4år 2 mån):

Vilgot! Vilgot! Du ska få det här huset av mig, då kan du leka med det!

Vilgot säger:

Karin! Jag får det här huset av Casper! Visst är han snäll! Casper är verkligen en bra kompis!

 

Erik (4år 5mån), Nils (4år 8mån) leker med Wilma (5år 4mån) då råkar en av pojkarna dra tag i Wilmas halsband så det går sönder. De börjar genast plocka upp pärlorna och talar om för Wilma att de ska laga halsbandet åt henne.

Lovisa (4år 5mån) och Clara (3år 8mån) är i ateljén och skapar tillsammans. De arbetar bland annat med ett tyg som är svårt att klippa i. När Lovisa ser att Clara tycker att det är för svårt att klippa, hjälper hon sin kompis och klipper till många tygbitar i olika storlekar även till Clara.

Erik (4år 5mån) och Kalle (4år 8mån) sitter tillsammans vid datorn och samarbetar och spelar. Pojkarna skrattar högt och berömmer varandra när de gör något bra.

Kalle säger:

Vilken bra idé du hade Erik!

Alva (3år 4mån), Clara (3år 9mån), Lovisa (4år 6mån) och Mirelle (3år 3mån) leker tillsammans i hemvrån. De samsas om ”maten” och bjuder varandra, de säger tack till varandra och skrattar och har så roligt.

Alva säger: Vi är verkligen kompisar!

De andra håller med och Clara säger: Jag tycker att alla barnen här på Slangbellan är snälla mot varandra! 

Claras ord får vara slutklämmen på den här sammanfattningen, för det tycker även vi pedagoger stämmer: Här på Slangbellan är barnen bra kompisar!

Skrivet av Karin