Etikettarkiv: kamratskap

Härliga vinter!

Den senaste tidens snöande har medfört att vi har en gård som är full med härlig snö. Barnen utforskar och leker för fullt när vi är ute.

Idag var inte snön så lätt att bygga med, men barnen pulsade mönster i snön och gjorde stigar där de kunde gå. De yngsta barnen hade lite svårt att ta sig fram i den djupa snön, men de äldre visade vilka fina kompisar barnen på Slangbellan är och hjälpte de yngre barnen upp och trampade upp vägar så även Solstrålarna skulle kunna ta sig fram.

Några av de yngsta barnen tittade länge på när barnen på Regnbågen åkte kana och landade i snön nedanför. Ett av barnen på Regnbågen såg att de yngre tittade och stannade genast kompisarna och sa:
Hörrni! Nu vill Solstrålarna också vara med och åka, nu måste vi turas om och ta det lite försiktigt så de också får ha roligt här!
Sedan turades barnen om och lekte länge tillsammans, det var härligt att se! Ett av förskolans mål är att barnen ska få förutsättningar att leva sig in i andra människors situation, utforska, reflektera och lära enskilt och tillsammans med andra.

Som vi har skrivit om tidigare så arbetar vi också med hälsa det här året. Ett av barnen reflekterade över det när vi kom in och sa:
Nu har vi verkligen tagit hand om hälsan! Vi har varit ute och fått frisk luft, lekt och skrattat jättemycket, så var det jobbigt att gå i snön så det var som träning nästan och när vi kommer in ska vi äta frukt! Vad bra!
När barnen spontant reflekterar över sådant som vi kan koppla till målen då ser vi att de verkligen har fått förutsättningar att ta till sig det vi arbetar med.

 

IMG_4505

IMG_4501

IMG_4504

IMG_4500

 

IMG_4499

IMG_4506

 

IMG_4496

Sagan om den lilla ljusröda draken

Flera förskolor har hört av sig till oss och vill ha tag på ”Sagan om den lilla ljusröda draken”, det tycker vi är jätteroligt! Det är en saga som en fd pedagog på förskolan mindes från när hon var liten och växte upp i Norge, men när vi letade efter sagan på nätet hittade vi bara en dansk version av den. Så vi har översatt sagan och gjort om den lite för att bättre passa in i vårt arbete med kamratskap. Här kommer vår version av sagan:

Sagan om den lilla ljusröda draken

Det var en gång en liten drake som ingen av de andra drakungarna ville leka med. De ville inte leka med honom för att han var ljusröd och inte grön, som de andra drakarna. Den lilla ljusröda draken sprang gråtande tills sin mamma och sa:

Mamma, varför är jag ljusröd? Ingen vill leka med mig!” Hans mamma svarade:

Det vet jag inte, men åk ut i världen, så är jag säker på att du hittar svaret”.

Hejdå mamma”, sa han, kramade sin mamma och drog sedan iväg ut i den stora världen. Draken bestämde att han inte skulle återvända förrän han fått veta svaret på varför han var ljusröd och inte grön.

Han gick och han gick, över backar, ner i dalar, igenom stora skogar och han simmade genom stora sjöar.

Men så en dag, kom han fram till en trollkarls hus. Draken knackade på dörren och trollkarlen kom ut.

God dag, herr trollkarl”, sa draken. ”Kan du berätta för mig varför jag är ljusröd och inte grön som alla andra drakar”.

Hmm, låt mig se” svarade trollkarlen. ”Nej, det vet jag inte, men kom in så kan vi läsa i mina böcker, så kanske vi hittar svaret.

Trollkarlen läste och läste sina böcker. Timmar blev till dagar, men han hittade inget svar på varför den lilla ljusröda draken var ljusröd och inte grön, som alla andra drakar. Han sa till draken:

Du får gå vidare i ditt sökande. Gå till min kompis Häxan. Jag är säker på att hon vet svaret.

Den lilla ljusröda draken tackade för hjälpen och sa: ”Farväl, herr trollkarl.”

Draken gick vidare och efter en lång vandring över backar och ner i dalar, igenom stora skogar och genom sjöar, kom han fram till Häxans hus. Han knackade på dörren och Häxan kom ut. Men hon skakade bara på huvudet och sa:

Nej, du lilla ljusröda drake. Jag vet inte varför du är ljusröd istället för grön”.

Det var väl märkligt att hon redan visste frågan innan draken hade sagt något? Kanske hade trollkarlen meddelat henne om att den lilla draken skulle komma.

Draken drog vidare över backar, ner i dalar, igenom stora skogar och genom sjöar. En dag mötte han en liten flicka. Konstigt nog var inte flickan rädd för draken. Plötsligt började den lilla ljusröda draken gråta. Flickan frågade:

Varför gråter du lilla drake?

Draken svarade:

Snyft, för att jag är ljusröd, drakar ska vara gröna, snyft”.

Flickan log och sa:

Det ska du inte bry dig om. Alla är vi olika. Det finns inga som är lika. Det är skillnad på människor också. Det finns de som är stora och små, tjocka och smala. Någon har blåa ögon och andra har bruna. Någon har ljust hår, en annan rött eller svart hår. Det finns också de som inte har något hår alls”.

Flickan berättade också att det er skillnad på djur blommor och träd. Att det inte finns två som är lika. Molnen och stjärnorna är det också skillnad på. Det finns ingen här i världen som är helt lik någon annan.

Du ska vara glad för att du är ljusröd, det gör att du är du. Och du är bra precis som du är!” sa flickan.

Draken blev så glad! Han skyndade sig allt vad han kunde hem till sin mamma. Han simmade genom sjöarna, sprang genom skogarna, ner i dalarna och över backarna.

Han var så lycklig när han kom hem och sa till sin mamma:

Mamma, det är så mycket och många här i världen som inte är lika. Så det gör inget att jag är ljusröd, istället för grön”.

Drakens mamma blev lika lycklig hon och svarade: ”Jag är så glad för att du inte är ledsen mer. Och så glad för att du, är du – precis som du ska vara!”.

Snart började de andra drakarna att leka med den lilla ljusröda draken. De kom på att han var en snäll och rolig kompis. Drakarna förstod att det är vad som finns inom oss som är det viktiga inte hur vi ser ut på utsidan!

Skidåkning, människokroppen, kamratskap och genusarbete

Eftersom vi ska ha Barnens Vasalopp nästa vecka så har vi åkt mycket skidor med barnen den här veckan och kommer att fortsätta med detta. Vi kan knyta vasaloppet till läroplanens delar som handlar om föräldrainflytande, fysisk aktivitet och även samarbete och förmåga att hjälpa andra. Barnen har hjälpt och stöttat varandra med åktekniker, ta på och av skidor och verkligen stöttat och hejat på varandra.

skidor

Erik åker skidor

Isak B åker skidor

Vi har även arbetat en hel del med människokroppen i veckan som gått, tittat på filmerna en Cellsam historia och pratat om innehållet i dessa filmer. Barnen har ritat en stor kropp där de har ritat sånt som finns i kroppen tex vita blodkroppar, bakterier, hjärta och nervsignaler. De imponerar verkligen med hur mycket kunskaper de suger i sig!! Detta område är någonting som vi pratar om många gånger om dagen och tittar även i boken om kroppen som vi har på förskolan. Alla barnen tycker att detta är intressant och verkar inte kunna få nog! Vi fortsätter som vi har gjort och lär oss mer!

skapande kroppsbilden 017

skapande kroppsbilden 018

Under den senaste tiden har vi lagt lite extra fokus på kamratskap igen. Vi har de senaste veckorna haft mer fokus på Grön Flagg och även matematik. Det har varit en hel del konflikter och lite sämre stämning i barngruppen under de senaste två veckorna. Det har varit en hel del små konflikter med en ”ton” som vi inte alls accepterar här på förskolan. Vi upplever också att tempot vissa dagar blir väldigt upptrissat på förskolan och det påverkar barnen negativt, bla genom att de leker vildare lekar inne och därför blir det fler konflikter.

Hela denna vecka så har vi gått ut med barnen direkt efter tandborstningen, det är ett vinnande koncept för oss. Då springer barnen av sig den energi som de har och är betydligt lugnare och har förutsättningar att fokusera när vi går in runt tio för att ha mer uppstyrd verksamhet. Vi har alla dagar under vecka 8 pratat om kamratskap i samlingsmötet och som vanligt så har barnen väldigt kloka funderingar och lösningar på problem. Alla barnen var väldigt överrens som att de vill vara bra kompisar och att de tycker att alla barnen på Slangbellan är bra kompisar. Vi diskuterade mycket, bland annat:

–          Varför blir man som mest arg på de som är ens bästa kompisar?

–          Varför puttas barnen mycket när vi är på väg ut och de håller på och klär på sig?(och hur ska vi kunna sluta med det?!)

–          Varför säger man dumma saker till varandra?

–          Vad kan man göra när man har sagt ngt dumt?

I slutet av veckan märkte vi väldigt stor skillnad på hur barnen har varit mot varandra, när vi har pratat om detta flera gånger. Ofta är det så, när vi pratar med barnen om saker så lyssnar de och det blir resultat ganska omgående. Vi kommer att fortsätta lägga fokus på detta, på samma sätt som vi har gjort nu, genom att samtala med barnen, både i helgrupp och även när det uppstår enskilda situationer. Det vi pedagoger har gjort och som vi i och för sig försöker göra jämt, är att lyfta barnen när de gör bra saker och när de är bra kompisar. Hålla fokus på det positiva är viktigt, men även att våga prata och diskutera det negativa på ett bra sätt så att barnen inte känner sig anklagade eller kränkta. Alla de äldre barnen är delaktiga i detta arbete. Det här arbetet med hur vi ska vara mot varandra går lätt att koppla till likabehandlingsplanen, verksamhetsplanen och självklart läroplanen. I läroplan för förskolan (98/10) står det: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen.

 Alva och Casper

Men det råder ingen tvekan om att barnen här verkligen tycker om varandra och de är såklart mer sams och snälla mot varandra än vad de bråkar. Den här bilden visar på hur fina kompisar barnen är här på förskolan, det kramas mycket på Slangbellan!

 Ytterligare ett område där vi upplever att vi behöver agera annorlunda är när det gäller genus. Vi pedagoger tycker att vi arbetar för en jämställd förskola men, det har varit en svacka även inom detta område och vi har märkt att barnen kommenterar saker som har med genus att göra på ett negativt sätt som vi inte har upplevt här på länge. Vi reagerar såklart genast på detta och har bland annat pratat om att tjejer och killar är lika mycket värda, kan göra samma saker och att det viktigaste är att göra saker som man tycker om – och när man gör det så måste kompisarna respektera det. Barnen håller med såklart, men att hålla med när vi pratar om saker och göra det man sagt är ju inte samma sak alltid, så vi jobbar vidare med detta. Vi har lånat böcker till förskolan med fokus på genus och då fick vi även med Modiga prinsessor och ömsinta pojkar av Britta Olofsson som är en bok för pedagoger (men som även passar utmärkt att läsa för den intresserade föräldern!) som vi kommer att läsa och hoppas få bra tips där. Vi har även tittat på Kim-klubben på URs hemsida och diskuterat innehållet i dessa program med barnen. Vill ni kika hemma så är detta en länk dit:

http://www.ur.se/Produkter/164939-Kimklubben?q=kim

När vi arbetar med genus så är en nyckel att uppmuntra barnen när de gör könsöverskridande aktiviteter, tex uppmuntra tjejerna att ta mer plats i barngruppen och ge killarna positiv feedback när de visar ömhet mot varandra.

Olofsson

Vi hoppas att ni är många som tar er tid att läsa vår nya blogg och är det något som ni funderar på eller undrar över så säg till oss!

Skrivet av Karin

Sammanfattning av tema: KAMRATSKAP med de äldre barnen

Anledningen till att vi valde att ha kamratskap som ett tema var att vi anser att arbetet med värdegrunden är oerhört viktig. Är barnen trygga med varandra och med oss pedagoger så går allt annat arbete på förskolan mycket lättare. Det står utskrivet i Läroplan för förskolan (Lpfö 98/10) att vårt uppdrag är att ge barnen förutsättningar att förstå vikten av bla. omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Det står även att barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vi har i verksamhetsplanen för 2012-2013 ett mål som handlar just om att barnen ska ges förutsättningar att utveckla det sociala samspelet på vår förskola. Kamratskap och socialt samspel går hand i hand.

stoppbok

Till vår hjälp i arbetet med tema kamratskap har vi haft Tio små kompisböcker som är små sagoböcker som tar upp olika dilemman som barn kan hamna i tillsammans med sina kompisar. När vi har arbetat med dessa böcker har vi alltid delat upp oss i mindre grupper, barnen har fått följa med en pedagog in i personal-rummet och vi har suttit i soffan och läst böckerna tillsammans. Efter att vi har läst har pedagogen satt sig tillsammans med barnen vid datorn och sammanfattat vad som var det viktigaste i böckerna. Barnen har tyckt att arbetet med kompisböckerna har varit väldigt roligt och de har kommit med många kloka tankar och funderingar i diskussionerna efter att vi har läst.

Säg stopp

Den första boken som barnen arbetade med var Säg stopp. Barnen tyckte att boken var bra och att det var smart att sätta upp handen och säga stopp när det händer något som man inte gillar. Barnen och pedagogen bestämde tillsammans att vi ska försöka använda oss av detta i verksamheten. I de efterföljande diskussionerna sa barnen bland annat:

Säg stopp 2

Vi vill säga STOPP när någon bråkar!

Vi säger stopp när vi vill att någon ska lyssna på oss!

När någon slåss.

När det kommer bilar och man måste stanna.

När vi ser en stoppskylt.

När man vill säga ifrån när någon är dum.

Man kan säga det till sin mamma och pappa om man vill att de ska lyssna.

Vi har pratat om det här sättet att säga stopp flera gånger både i samlingsmöten och vi spontana situationer och både barnen och vi pedagoger tycker att det är ett bra sätt för barnen att sätta gränser. I Läroplan för förskola (98/10) står det: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.

När vi läste boken Lyssna och kom överrens nappade barnen på idén med att ha städuppdragskortkort för att göra städningen roligare och för att det inte ska bli ”så bråkigt”. I samtalet efter att vi läst fick barnen frågan: Vad var bra i boken och vad kan vi tänka på här på Slangbellan?

 Barnen svarade bland annat:

Vi ska vara bra på att städa!

Lyssna på varandra uppmärksamt.

Vi ska göra uppdragskort till barnen.

Att det är bättre om vi hjälps åt att städa

Att säga stopp som det stod i den andra boken.

Man ska lyssna på varandra.

Jag tycker att städkorten var en bra idé!

Jag tycker att vi är bra på att städa innan maten.

Jag tycker att det är bra när vi hjälps åt att städa!

Man är en bra kompis om man hjälps åt att städa. Städuppdragen är också bra.

 Städkort

Barnen fick hjälpas åt att fotografera alla miljöer på förskolan som vi behöver städa. Sedan satt några barn tillsammans med en pedagog och valde ut vilka bilder som skulle användas till korten som sedan laminerades och lades i en låda i väntan på att behöva användas. Det lät inte vänta på sig, dagen efter hade barnen lekt för fullt på förskolan och allt material var i stort sett framme, det var dags att äta lunch och städmotivationen infann sig inte riktig. En pedagog plockade fram lådan och började dela ut barnens städuppdragskort. Det har aldrig gått så fort och varit så roligt att städa som då! I Lpfö 98/10 står det: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

En tredje kompisbok tog upp dilemmat om hur svårt det kan vara all dela med sig. Den här boken kunde alla barnen relatera till och alla hade mycket att säga. Här är några av de saker som barnen sa:

Man ska dela med sig. Jag brukar dela med mig av dinosaurierna.

Det var bra att kaninen och igelkotten delade med sig. Jag brukar dela med mig av matsäcken om någon har glömt.

Bra att de delade med sig. Jag brukar dela med mig till Saga.

Lillasystern fick smaka det var bra! Jag delar med mig av mina traktorer till Kajsa hemma hos mig.

Jag tycker också att man ska dela med sig och turas om! Jag brukar dela med mig när någon frågar om de får smaka av mig till exempel.

Det var bra att de delade med sig. Jag brukar dela med mig av leksaker om någon vill vara med.

Det var bra att de delade med sig! Jag brukar dela med mig om någon säger att de vill att jag delar med mig.

Man ska ju dela med sig, det var bra att de gjorde det. Lillasystern kände sig ledsen först. Jag brukar dela med mig till Ida och Gustav, jag delade med mig av hamburgare när det bara fanns en kvar.

Att de delade med sig var bra! Jag kommer inte på när jag delar med mig, men det är ju bra när man gör det! JO! Jag brukar dela med mig hemma till Martin.

Jag tyckte att det var bra när de delade med sig och slickade av visparna tillsammans.

Bra att de samsades när de bakade, ibland är det svårt.

Jag tyckte att det var bra att de delade med sig till sin lillasyster. Det var ju bra att de slickade av visparna med, då går det lättare att diska!

 Vi pedagoger anser att tema kamratskap är ett tema som har lyft hela barngruppen. Vi ser att barnen är mer omtänksamma och helt enkelt bättre kompisar nu i slutet av temaarbetet än vad de var i början av höstterminen. Ett dilemma för oss har varit att dokumentera utvecklingen, framför allt med bilder så att det blir tydligt för barnen. Vi har varit på hugget med kameror, men god kamratskap sådant som uppstår i stunden och därför så har vi inte lyckats fånga så många tillfällen på bild. Det som vi stället har gjort för att göra barnen uppmärksamma på vilka bra kompisar de är mot varandra är att prata om vad barnen har gjort i tex samlingsmötet och vid andra tillfällen. Här kommer några exempel där vi trots allt var med, med kameran:

Lego

Casper (3år 11mån) har en lång stund byggt ett hus av lego och ropar på Vilgot (4år 2 mån):

Vilgot! Vilgot! Du ska få det här huset av mig, då kan du leka med det!

Vilgot säger:

Karin! Jag får det här huset av Casper! Visst är han snäll! Casper är verkligen en bra kompis!

 Halsband

Erik (4år 5mån), Nils (4år 8mån) leker med Wilma (5år 4mån) då råkar en av pojkarna dra tag i Wilmas halsband så det går sönder. De börjar genast plocka upp pärlorna och talar om för Wilma att de ska laga halsbandet åt henne.

Ateljen

Lovisa (4år 5mån) och Clara (3år 8mån) är i ateljén och skapar tillsammans. De arbetar bland annat med ett tyg som är svårt att klippa i. När Lovisa ser att Clara tycker att det är för svårt att klippa, hjälper hon sin kompis och klipper till många tygbitar i olika storlekar även till Clara.

Datorn

Erik (4år 5mån) och Kalle (4år 8mån) sitter tillsammans vid datorn och samarbetar och spelar. Pojkarna skrattar högt och berömmer varandra när de gör något bra.

Kalle säger:

Vilken bra idé du hade Erik!

Hemvrån

Alva (3år 4mån), Clara (3år 9mån), Lovisa (4år 6mån) och Mirelle (3år 3mån) leker tillsammans i hemvrån. De samsas om ”maten” och bjuder varandra, de säger tack till varandra och skrattar och har så roligt.

Alva säger: Vi är verkligen kompisar!

De andra håller med och Clara säger: Jag tycker att alla barnen här på Slangbellan är snälla mot varandra! 

Claras ord får vara slutklämmen på den här sammanfattningen, för det tycker även vi pedagoger stämmer: Här på Slangbellan är barnen bra kompisar!

Skrivet av Karin