Kategoriarkiv: Verksamheten

Regnbågen arbetar med känslan glad.

Som några redan vet har vi köpt in ett material som heter Friendy, med sex olika dockor där varje docka står för en känsla; Glad, Arg, Ledsen, Rädd, Lugn och Sur. Maria-Pia Gottberg har tagit fram dessa dockor och de hette tidigare EQ-dockan (EQ står för Emotionell Intilligens). Med dessa dockor kan man arbeta med barn för att lära känna olika känslor både hos sig själv och andra.

Solstrålen och regnbågen v 2 o 3 064

För att kunna leva sig in i hur andra människor kan känna sig och därmed skapa goda relationer handlar det först att lära känna sig själv. Små barn speglar sina känslor i de personer de samspelar med. Känslor finns i våra kroppar hela tiden och de är medfödda, alla människor i hela världen har samma ansiktsuttryck när de uttrycker glädje, ilska, sorg och rädsla. Känslorna kan vi inte styra över men vi kan lära oss hur vi ska hantera dem. Man tillåts känna alla de olika känslorna men behöver inte agera på alla känslor. Glädje förstärks när den blir bekräftad medan ”jobbigare” känslor som ilska och sorg kan tonas ner genom att de bekräftas. Ibland kan vi pedagoger uppleva att ett barn som är ledsen för något en kompis gjort och bekräftas genom: ”Jag förstår att du blev ledsen när…”  blir nöjd av det och sedan går barnet tillbaka och leker och konflikten är glömd.

Vi kommer att arbeta med en känsla i taget och det är viktigt att betona att alla känslor är lika mycket värda och lika okej. Vi kommer diskutera olika dilemman med barnen, till exempel ”Vad får man göra när man blir arg på sin kompis?” Vad gör man om man blir ledsen?”

002

I onsdags förra veckan började vi på Regnbågen arbeta med GLAD. Vi började med att ta fram ”Friendy Glad” och barnen fick berätta vilken känsla dockan hade och hur man kan se det. Vi provade att se glada ut och tittade på varandra hur vi ser ut då. Man ser att någon är glad på munnen och på ögonen berättade barnen. Det syns på ögonbrynen att man ler eller skrattar och då ser man glad ut.

regnbågen känslan glad 004

regnbågen känslan glad 006

Var känns det i kroppen när man är glad? Undrar pedagogen. Vi provar igen att se glada ut och känner efter. Det känns i munnen att den är glad, det känns i magen och det känns i hjärnan tycker barnen. Det känns roligt och kul och känns i hela kroppen säger ett barn. Man kan skratta och man kan bli så glad att man börjar gråta berättar ett annat. Efter en stund säger ett barn att kinderna blir tjocka när man är glad. Jag är glad för mina kompisar! Säger ett av barnen spontant. Vi är glada för dig! Får hen till svar.

I torsdags fortsatte vi arbeta med GLAD och barnen fick berätta olika saker de gör när de är glada. Dansar, lyssnar på musik, skrattar, leker och pussas och kramas var saker barnen sa. Pedagogerna berättar att vi ska dansa GLAD till musik för att känna var i kroppen det känns. Om man inte ville dansa kunde man välja att gå eller hoppa till musiken och några valde att sitta bredvid och titta när vi andra dansade. Vi dansade och skrattade så det hördes ända ner till Solstrålen!

Solstrålen och regnbågen v 2 o 3 001

Solstrålen och regnbågen v 2 o 3

Barnens kommentarer efter dansen var:

Man blir glad när man dansar!

Det känns i hjärtat, hjärnan, näsan och magen!

Man blir glad i magen av att hoppa! Och svettig.

Det kändes i magen och jag skrattade! Det kändes i hela kroppen!

Det kändes roligt i magen!

Jag blev jättevarm!

Det kändes i ansiktet!

Nästa steg blir att måla eller rita glada konstverk, där alla barn får göra sitt eget. Barnen kommer även få rita i en bild av en kropp, var de tycker att det känns när de är glada. Vi kommer arbeta på liknande sätt med alla de olika Friendy-dockorna.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den samt förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation (Lpfö 98/10).

Bloggat av Erika.

Tema Konst – Regnbågens tomtevärld 2/12

Idag började några av barnen på Regnbågen att göra en tomtevärld av naturmaterial. En skogspromenad i lördags (pedagogens) resulterade i olika fynd som vi kunde använda till vårt konstverk, bland annat en gammal rot som passade perfekt till ett krypin för små tomtar. Barnen kommer kunna fortsätta att bygga på tomtevärlden under kommande veckor.

Konsttema Regnbågens tomtevärld 007

Med hjälp av grön färg skapade barnen granar.

Konsttema Regnbågens tomtevärld 003

Barnen hjälptes åt och samarbetade när de klippte till luvorna till tomtarna.

Konsttema Regnbågens tomtevärld 006

Konsttema Regnbågens tomtevärld 011

Det krävs koncentration att limma, måla och konstruera tomtar och granar!

Konsttema Regnbågens tomtevärld 014

Såhär fin tomtevärld har vi nu i vårt fönster i trappen till Regnbågen. Kanske kommer det fler tomtar och gör dessa tre sällskap….

Förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (Lpfö 98/10).

Skrivet av Erika.

Lucia och adventsförberedelser

Vi sjunger och tränar på Luciasångerna som vi snart ska sjunga. Vi lägger ut dem så att ni kan sjunga med barnen hemma om ni vill. på Solstrålen använder vi oss av symboler som vi visat och berättat om, så att de vet vad vi sjunger om. Vi har även gjort en saltdeg med pepparkakskryddor som ska få dofta och räkna in julen. Då fick barnen hjälpa till att mäta med decilitermått och räkna så att det blev rätt mängd. Saldegen innehåller lika mängd salt,mjöl, lite pepparkakskryddor och sirap för färg och doft samt så lite vatten som möjligt, bara så att den binds ihop till en deg.

(vi hänger saltdegskakorna i ett snöre 24 st och dekorerar en för varje dag)

Lpfö 98 rev10: barnen ska stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling.De får mäta med olika mått och räkna när vi gör deg samt även när vi räknar ner dagarna med hjälp av saltdegsfigurerna.

barnen ska stimuleras och utmanas i sin språk och kommunikationsutveckling. Genom att med bilder och visuellt berätta om vad luciasångerna handlar om, så ger vi dem förståelse när vi använder de svårare orden i sången.

vi visar luciafigurerna för barnen

vi visar luciafigurerna för barnen

vi mäter och räknar tillsammans när vi gör vår saltdeg

vi mäter och räknar tillsammans när vi gör vår saltdeg

luciasångerna

luciasångerna

IMG_0262IMG_0263IMG_0264IMG_0265IMG_0266IMG_0267IMG_0268IMG_0269

Dinosauriegruppen skapar den kissande gubben nov 2013

När det var dags att arbeta vidare med vårt konsttema, delade pedagogerna in barnen i mindre grupper för att de skulle få skapa ett gemensamt konstverk. Eftersom en grupp barn också ska börja förskoleklass till hösten och så bestämde pedagogerna att även konstarbetet kunde ske i sexårsgruppen (alltså de barn som fyller sex år nästa år). En pedagog samlade barnen i personalrummet för att ha sexårsgrupp. Det var väldigt viktigt för barnen att de kom på ett namn på gruppen innan vi började att prata om konsten (barnen hade färskt i minnet förra årets sexåringar som tillhört den eftertraktade Lejongruppen). Tidigare under hösten hade barnen pratat om att de ville heta Leopardgruppen, men som ett barn också påpekade hade det inte röstats om detta och därför ”har det inte varit demokrati och det är ju viktigt!!” De andra barnen höll med och uppmanande pedagogen att skriva upp de olika förslagen. När det var sammanställt sa ett barn mycket bestämt: Vi kan inte rösta om det här nu, för … är sjuk och han måste också få bestämma!” Barnen höll med och vi bestämde att vi skulle hålla omröstning nästa träff istället.

Vi pratade vidare om att barnen nu skulle komma överens om ett gemensamt konstverk som de skulle skapa med inspiration från Open art. Barnen fick viska i pedagogens öra vilket konstverk de ville återskapa och det konstverket som flest barn ville göra var (inte så jätteförvånande kanske) den kissande gubben. Barnen diskuterade fram och tillbaka hur de skulle kunna skapa den gemensamt och kom fram till att lera nog var det bästa materialet att använda, de trodde också att det var nog det som konstnären hade använt sig av när hen skapade den ”riktiga” gubben också fast: ”Så mycket lera finns det nog inte att få tag på i Fellingsbro, så det är bäst att vi gör en mindre!

Barnen och pedagogerna hämtade lera och satte sig vid ett bord för att barnen skulle få börja skapa. Nästa dilemma för barnen var att komma fram till hur de skulle fördela arbetet. De beslutade sig för att dela upp gubbens olika kroppsdelar mellan sig och sedan sätta ihop den tillsammans. Barnen hade en bild på konstverket och ett av barnens enskilda skapande, en teckning av konstverket och titta på under skapandet. affe, jennifer 055

affe, jennifer 056

affe, jennifer 057 Vem som skulle göra gubbens snopp (som var det absolut roligaste att göra) diskuterades lite fram och tillbaka men barnen lyckades själva komma överens, under väldigt mycket fniss och skratt. Ytterligare ett dilemma för barnen var hur de skulle kunna få gubben att stå upp. Efter några försök konstaterades att det inte gick för att det blev för tungt för benen. Barnen bestämde att deras kissande gubbe fick sitta ner! De var väldigt nöjda och stolta över första delen av processen och började redan att prata om hur de ville måla gubben nästa gång vi skulle arbeta med temat.affe, jennifer 059

affe, jennifer 060

affe, jennifer 062

Att ge barnen förutsättningar att samarbeta och under demokratiska former och komma överens är ett viktigt uppdrag som förskolan har. Det är någonting som den här gruppen barn är väldigt bra på och de visade varandra stor respekt och uppmuntrade varandra på ett väldigt fint sätt under hela arbetets gång.

Några dagar senare var det dags att arbeta vidare med temat och då var alla de blivande sexåringarna på plats. När barnen skulle rösta om det viktiga gruppnamnet fick de lägga ner huvuden mot bordet och blunda (för att de inte skulle påverka varandra), pedagogen läste sedan upp förslagen och så fick de räcka upp handen. Det namn som vann blev Dinosauriegruppen och alla barnen kände sig nöjda med det.

Kissande gubben dinosauriegruppen 001

Kissande gubben dinosauriegruppen 003Barnen och pedagogen var i ateljén och även denna gång var barnen fulla med idéer om hur de skulle fortsätta med arbetet. De bestämde att de skulle göra en avsats där gubben skulle sitta, vatten nedanför och kiss av garn och att några barn skulle måla själva gubben. Barnen fördelade arbetet mellan sig och satte fart att skapa med bilden från Open art till hands och med stor glädje. Kissande gubben dinosauriegruppen 007

Kissande gubben dinosauriegruppen 005

Efter ytterligare några dagar var det dags att sätta ihop hela konstverket, barnen bestämde att det var bäst att limma ihop allt så det skulle hålla ordentligt. Kartongen som skulle föreställa avsatsen behövde också tejpas igen för ”det ser ju inte klokt ut om det är en öppning i en stor sten!”Kissande gubben dinosauriegruppen 008

Kissande gubben dinosauriegruppen 010

Kissande gubben dinosauriegruppen 014

Kissande gubben dinosauriegruppen 016

Återigen var det mycket skratt och fniss kring kisset och snoppen, att sedan kisset inte riktigt ville fastna gjorde det hela lite extra roligt. Barnen bestämde också att kisstrålen behövde kortas av, för den var för lång och dessutom ”När kiss träffar vatten så blandas det ju direkt!”

Kissande gubben dinosauriegruppen 017Barnen var mycket stolta över det färdiga resultatet. ”Det blev ju både likt och supersnyggt!!”Kissande gubben dinosauriegruppen 018

I Läroplan för förskolan 98/10 står det att Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Bloggat av Karin

 

 

Bäveräventyr 131112

En förälder berättade för en pedagog att några bävrar hade byggt bo nära förskolan. Självklart ville vi att barnen skulle få möjlighet att se hur bävrar lever i verkligheten. Barnen tyckte att det skulle bli väldigt spännande och vi hoppades att vi skull ha turen att se en bäver vid boet, även om vi insåg att sannolikheten att bävrarna skulle vara kvar när vi kom med 21 barn, var närmast obefintlig.

Barnet som visste var bävrarna bodde tog glatt täten och när vi närmade oss såg vi ett träd som var gnagt på. Barnen tyckte att det var spännande och i ett huj var alla barnen över dikeskanten (och de ev bärarna flydde säkerligen så fort de kunde). Barnen undersökte de fallna trädstammarna, spånet som blivit kvar när bävrarna gnagt och spåren där de hade tagit sig upp och ner i vattnet. Några bävrar såg vi inte till och det tyckte nog några barn var skönt.

Vi samlade ihop spån och pinnbitar och tog med oss tillbaka till förskolan. Barnen hade många funderingar och frågor om bävrar och när barnen på Regnbågen kommit in så satte vi oss med datorn tillsammans i samlingsmötesrummet och tittade på bävrar och tog reda på svaren på barnens frågor. Det var en lärorik och spännande förmiddag!

I läroplan för förskolan (98/10) står det att utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet.

20131112-181858.jpg

20131112-181917.jpg

20131112-181935.jpg

20131112-182012.jpg

20131112-182032.jpg

20131112-182054.jpg

20131112-182114.jpg

20131112-182136.jpg

20131112-182203.jpg

20131112-182217.jpg

20131112-182232.jpg

20131112-182251.jpg
Bloggat av Karin

Besök på Sverkesta gård och vindkraftverket Hillevi 131015

Den 15 oktober 2013 packade alla barn och pedagoger, plus några extra föräldrar och mor- och farföräldrar in sig i bussen och åkte mot Sverkesta gård. Syftet med resan var att barnen som arbetar med Grön Flagg och energi skulle få lära sig mer om vindkraft, eftersom det på gården finns ett vindkraftverk. I läroplan för förskolan står det att verksamheten ska ta till vara på barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Det gör barn på ett väldigt roligt sätt genom konkreta upplevelser. Vi kan även koppla vårt besök på gården till Verksamhetsplanens mål som handlar om att barnen ska få förutsättningar att utveckla sin förståelse för naturvetenskap.

Bild

Barnen var väldigt förväntansfulla och förberedda med frågor om vindkraft. Vi möttes av Tina Morling som äger gården och även en förälder som jobbar där. Tina berättade vad vi skulle få göra och även att vi fick börja med att fika lite mjölk och smörgås. Det ville vi såklart gärna göra!

Bild

Under tiden som vi fikade så fick barnen ställa sina frågor till Tina. De undrade bland annat hur högt vindkraftverket var, hur kom strömmen från vindkraftverket och in i hus, hur satte de dit det, varför blåser de tunga propellrarna runt fast inte vi blåser iväg när det blåser mycket? Tina svarade utmärkt på barnens frågor och barnen var nöjda efteråt. När vi hade fikat färdigt styrde vi stegen mot vindkraftverket, som heter Hillevi fick vi veta.

Bild

Bild

Bild

När vi närmade oss så fick vi stanna och lyssna och då hörde vi hur vindkraftverket Hillevi snurrade i vinden. Tina berättade om Hillevi och om det lilla huset som var bredvid, där strömmen ”nästan som samlades in” som ett barn sa. En fundering som barnen hade var också om man kunde gå in i ett vindkraftverk, när vi kom fram så såg vi: DET KAN MAN!! Alla barnen ville gärna gå in och titta (ja, vi vuxna också!), men det var lite trångt där inne så bara fem barn i taget kunde vara där inne.

Bild

Bild

Bild

Det var lååångt upp till toppen, 30 meter! Några barn provade att lägga örat emot Hillevi och tänk, då kunde man höra att det var energi där inne tyckte barnen. Bild

När vi hade tittat färdigt på vindkraftverket väntade nästa äventyr – att få hälsa på korna och kalvarna i Tina och Bernts ladugård! Det hade barnen också sett fram emot mycket!

Bild

Bild

Bild

Slangbellans yngsta barn som är drygt ett år och Sverkestas yngsta kalv som är drygt ett dygn kikar lite på varandra.

Barnen fick även möjlighet att titta på när en ko mjölkades av mjölkningsroboten, det var väldigt intressant!

Bild

Bild

Vi hade en härlig och lärorik förmiddag på Sverkesta gård. Vi fick nya kunskaper om energi och klappa kalvar – inte illa för en mulen tisdag i oktober!!

Skrivet av Karin

Grön flagg och energi den 8 oktober 2013

Barnen på Regnbågen och pedagogerna samlades i en stor cirkel ute och började med att hålla varandra i händerna.

-Hur känns det? frågade en pedagog.

-Det känns varmt i händerna, sa några barn.

-Vad kan vi kalla det för med ett annat ord? Frågade pedagogerna.

-ENERGI! Visste flera barn.

-Hur kan vi känna kroppsenergi på andra sätt?? Vet ni?? Barnen tänkte efter.

Pedagog:

Om vi springer det fortaste vi kan på stället där vi står, vad händer då?? Vi provar!

Barnen och pedagogerna provade och sprang på stället det snabbaste de kunde, så snabbt så att några barn till och med föll ihop på stället…

Pedagog:

-Hur känns det nu i kroppen?

Barn:

Det känns jättevarmt!!

Jag blev alldeles svettig!!

Barnen fick även prova att göra ”åkarbrasor” och konstaterade att det blev väldigt varmt fort och att det också var ett sätt att få upp värmen i kroppen och alltså ett sätt för kroppen att ”göra” energi.

För att ytterligare prova på hur vi kan få kroppen full av varm energi (eftersom man springer allt vad man orkar) lekte vi ”Hur mycket är klockan herr Drake” och ”Under hökens vingar” innan vi gick in för att ha samlingsmöte och prata mer om energi.

Image

Image

Image

På samlingsmötet tittade vi på Potatisbatteriet (http://www.ur.se/Produkter/176948-Labba-Potatisbatteriet ) tillsammans och efteråt pratade vi om att det blev ström i potatisen så att lampan tändes. Beppe (programledaren för Labba), stoppade ner en zinkplatta och en kopparplatta i potatisen och började med att koppla en högtalare till potatisen för att vi skulle få höra hur ström lät.

Åh! Vad coolt!! Sa ett barn.

Pedagog:

Hur gick det till egentligen när potatisarna tände lampan?

Barnen:

Man behöver många potatisar!

-Ja, fem till den lilla lampan!

-Så blev det laddningar i potatisen för det var blött och då hoppade det laddningar mellan plattorna…

-Ja! Då blev det ström! Det är energi!

Pedagog:

-Tror ni att man skulle kunna tända alla lampor på Slangbellan med potatisar?

Barnen tänker och skrattar lite:

-Ja, det kan man nog, men då behöver det vara måååånga potatisar, hela golvet fullt kanske! Alla barnen skrattar åt tanken på att ha potatisar på hela golvet.

Pedagog:

-Hur gör vi för att tända lamporna här då?? De behöver ju också energi?

Barnen:

-Vi får ström i väggen!

-Då stoppar man bara in sladden där vet du väl!

-Men strömen som är i väggen är jättestark, om man får det i sig kan man dö!!

Flera barn håller med, de har hört att det kan vara farligt med ström också. Ett barn kommer att tänka på när det åskar och blixtar och vi pratar även om att detta är energi som kan vara farlig om man får det på sig.

I filmen var det också en tjej som matade en mikrofonkille med korv, choklad och bönor för att han skulle få energi. Men han märkte ingen energiförändring.

Pedagog:

-Varför märkte inte mikrofonkillen av någon energi när han åt? Är det inte energi i mat?

Barnen:

-Jo det är mycket energi i mat, men det går ju inte sådär fort! Hon var knasig!

-Maten måste ju åka ner i magen ordentligt!!

-Ja, där nere finns ju de goda bakterierna som bryter ner maten…

-Ja!! Som i bakteriefilmerna! (Dvs En cellsam historia som vi har tittat på tidigare på förskolan) Flera av barnen nickar igenkännande.

– Ja för sen nere i magen så blir ju maten pytteliten och så åker det ut i kroppn med blodet…

-JA!! Det är ju DÅ kroppen märker energin!! Visste inte tanten det?!

 Pedagog:

Ok! Det låter som att ni har lärt er massor om energi idag! Kan ni berätta för mig vad ni har lärt er?

Barnen:

-Ännu mer om kroppsenergi.

-Hur man kan göra för att bli varm i kroppen.

-Att man kan krama sig själv fast jätteflaxigt och fort, då blir man varm.

-Man kan få ström och energi från potatisar.

-Ja, fast då behövde man ha i metall i potatisarna och sladdar och mååånga potatisar annars blev det bara lite fjutt kan man säga.

– Och att vi får energi av mat…

-Fast det visste vi ju redan faktiskt!

Ja, för vi är ju nästan experter på kroppen kan man säga!!

 I läroplan för förskolan står det att Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

 I Slangbellans verksamhetsplan för 2013-2014 står det att barnen ska få förutsättningar att utveckla sina kunskaper om teknik och även att verksamheten ska väcka lust och nyfikenhet för utforskande.

Skrivet av Karin

Grön flagg – Vattenhjul och vindsnurror 250913

Det här verksamhetsåret arbetar vi med Energi som Grön flaggområde på Slangbellan. det är spännande och vi har redan lärt oss mycket – bland annat att energi kan vara av väldigt många olika sorter.  Vi kan koppla arbetet med Grön flagg till läroplanen och även till förskolans eget mål i verksamhetsplanen: På förskolan Slangbellan ges barnen förutsättningar att utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, genom att verksamheten väcker lust, nyfikenhet och ger tillfällen för utforskande. Bild

Den här dagen (250913) skulle barnen på Regnbågen få prova att göra vattensnurror av äpplen och även vindsnurror – alltså vattenenergi och vindenergi.

Vattenhjul Regnbågen HT 13 004

Vattenhjul Regnbågen HT 13 022

Vattenhjul Regnbågen HT 13 038

Vattenhjul Regnbågen HT 13 055

Vattenhjul Regnbågen HT 13 045

Barnen tyckte att det var väldigt roligt och skapade med stor glädje. De barnen som började att skapa visade sedan sina kompisar hur de skulle gå tillväga när det blev deras tur. Det är ett bra arbetssätt tycker vi, att barnen lär sig tillsammans och av varandra – det är stärkande för självkänslan att kunna visa kompisarna hur man gör någonting lite svårt och nytt.

Vattenhjul Regnbågen HT 13 090

Vattenhjul Regnbågen HT 13 086

Det var också spännande att se om vattenhjulen och vindsnurrorna skulle fungera – det gjorde de som tur var!!

Vattenhjul Regnbågen HT 13 029

Skrivet av Karin