Idag har det varit traditionsenligt Vasalopp på förskolan Slangbellan. Tyvärr så verkade inte snön bry sig så mycket om att vi skulle ha Vasalopp och bestämde sig för att töa bort nästan helt. Därför bestämde barn och pedagoger att vi fick springa Vasaloppet på den minst isiga delen av gården istället och det gick precis lika bra det. 
Barnen på Regnbågen var ute på gården först och ställde upp sig i ett led redo att ta sig runt banan. Vi pedagoger bestämde att barnen skulle få springa en och en, dels för att banan inte var så lång och då skulle det inte bli så trångt, men även för att få känna hur det känns när alla hejar på en när man springer – en härlig känsla. När barnen sprungit runt banan fick de en medalj och blåbärssoppa (eller vatten om man föredrog det). Barnen sprang och hejade allt vad de orkade! 
När det blev Solstrålarnas tur hade de hunnit kika på Regnbågarna och de satte full fart runt banan tillsammans med pedagogerna, för att sedan även de få medaljer och blåbärssoppa. 
Ett av förskolans uppdrag är att uppmuntra barnen till fysisk aktivitet, utveckla sin motorik och koordinationsförmåga.
Författararkiv: Slangbellan
Solstrålen! Vad hände med snön i torkskåpet?
Här kan ni se uppföljningen från samlingsmötet när vi tog in snö, barnen fick ställa in en hink med snö i torkskåpet. Dagen efter gick vi och hämtade snön.
Barnen konstaterade att snön hade blivit vatten och vattnet var lortigt. Vi hällde tillsammans ut vattnet i handfatet och vi pratade om att vattnet försvinner ju ner i Slangbellans egna reningsverk.
Lpfö 98/10 : Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.
Skrivet av Laila.
Regnbågen på biblioteket 6/2
I torsdags var Barnen på Regnbågen tillsammans med två pedagoger på biblioteket i Fellingsbro. Vi åkte buss dit och kom fram precis i lagom tid när de öppnade.
Barnen fick titta och välja bland böckerna vilka de tyckte verkade bra, efter bara en liten stund hade vi en stor hög av böcker på bordet som barnen ville låna till Slangbellan. Barnen visade varandra böcker de tyckte var intressanta och spännande och det blev många samtal och fint samspel kring böckerna.
När vi valt klart böcker (det blev två fulla papperspåsar!) fick vi låna ett rum innanför biblioteket där vi kunde äta medhavd frukt och barnen fick lyssna på ”Gittan och älgbrorsorna” som en av pedagogerna läste. Sedan var det dags att åka tillbaka till Slangbellan och äta Mariannes goda mat. Både barn och pedagoger kände sig nöjda med biblioteksbesöket och nu vi har många roliga böcker att läsa igen.
På förskolan Slangbellan ges barnen förutsättningar att ha reellt inflytande över verksamheten (Slangbellans verksamhetsplan 2013-2014).
Bloggat av Erika
Vad händer med snö när den blir varm?
Solstrålarna tog in snö för att undersöka vad som händer när man har snön i handen och varför det blir så?
Barnen blev nyfikna, vad skulle hända nu?
Alla får känna på snön. Hur känns den?
kall sa flera barn.
Ta lite snö i handen.
Hur känns det i handen nu och vad händer med snön?
Handen blir kall. snön försvinner blev svaret.
Handen blev blöt, det är vatten.
Vi gick sedan i samlad trupp till torkskåpet med snön. Vi ska undersöka vad som händer med snön i torkskåpet.
Så där, nu står den bra.
snön precis då vi lagt den i torkskåpet.
Snön efter några timmar.
Lpfö 98/10: förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att utforska. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. verksamheten ska vara rolig och lärorik för alla barn som deltar
Regnbågen konstruerar platspåsekonstverk
Barnen på Regnbågen arbetar med tema konst och har tidigare gjort egna konstverk inspirerade av open art. Barnen har fått måla de konstverk de gillar bäst och har även konstruerat konst i lera och i tejp. Barnen har haft önskemål om att få göra fler konstverk och då kom idén om att skapa plastpåsekonstverket upp som barnen tidigare sätt på open art besöket. Så här såg pås-konstverket i Örebro ut:
Pedagogerna och barnen pratade om besöket på open art och tittade på kortet av pås-konstverket. Barnen blev erbjudna att tillsammans skapa ett eget påskonstverk och alla barn ville vara med. Tillsammans började vi med att göra en ”stomme” av cykelhjul, hönsnät och ståltråd. Sedan klippte vi tillsammans remsor av de olikfärgade plastpåsarna. Först började barnen själva klippa i plastpåsarna, men flera av barnen insåg sen att de var tvungna att samarbeta. Några barn kom då på idén att om ett barn klippte remsor och de andra barnet fäste remsorna till stommen så skulle de gå lättare. Barnen hjältes åt att klippa och riva många remsor som de med olika knep satte fast i hönsnätet. De krävdes ganska stort arbete och mycket koncentration för att klippa och fästa alla remsor. Men alla barnen hjälptes åt och jobbade på en längre stund och kände sig sedan klara, pedagogerna hängde upp konstverket i ateljén och barnen berömde sedan verket och sa att dom blev jättenöjda!!
I Läroplan för förskolan 98/10 står det att Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
Skrivet av Jenny
Samlingsmöte Solstrålen
trollar fram namnkorten
våra Friendydockor som har olika känslor (utseende)
visar hur man kan se ut när man är arg. (tittat på stegvismaterial-bilden där pojken är arg)
”stegvismaterial-bilder”
På denna bild får barnen känna på Cecilia cirkel
Vi trollar fram våra samlingsbilder tillsammans med hjälp av en trolleriramsa och knackning. Där efter får barnen sätta upp sitt eget kort på valfri plats i samlingshuset.
Efter att barnen satt upp sin bild så kan innehållet variera från dag till dag.
Vi använder oss mycket av symboler och bilder när vi sjunger/ramsar tillsammans med barnen. Just nu är vårat ”sångrör” med Indianderna populär. Indianerna och björnen åker upp ur röret då vi räknar fram dem och ner när de smiter hem. (matematik)
Vi sjunger även andra ”matematiska” sånger med barnen om de olika formerna. (triangel, kvadrat,cirkel,kvadrat)
Vi har börjat med Grafon, ett material med olika ljudkort som vi arbetar med på ett lekfullt sätt. Vi tittar på bilder och gör olika ljud till dem. (språket)
Vi använder oss även av våra handdockor ”Snigel och Ekorren” för att beröra olika etiska dilemman. ( tex ekorren tar en leksak från snigeln som blir ledsen) Barnen får då vara med och berätta hur vi ska få Snigeln glad igen och hur Ekorren och snigeln känner sig.
Vi har sedan en tid börjat arbeta med ämnet känslor. Vi har pratat om känslan glad och arg, hur man ser att någon ser glad/arg ut?, hur det känns när man är glad /arg?.
Då har vi använt oss av våra ”Stegvis material-bilder ” och våra nyinköpta Friendy-dockor. Vi har även tagit bilder på barnen när de har visat känslan och hängt upp på väggen i samlingsrummet.
Vi gör även rörelse- sånger tillsammans med barnen, då har vi även pratat om att vi gör av med energi. Men att vi fyller på kroppen med ny energi när vi äter frukt under fruktstunden. (Arbetar med Grön flagg- energi som tema.) Vi har även gått på energivandringar då vi tittar på saker som går på energi hos oss på slangbellan. Vi har även tre energisånger som vi brukar sjunga en om energi som man får när man äter, en om värmeenergi och en om att spara energi.
Läroplanen för förskolan 98/10: Språk och lärande hänger oupplösligt ihop liksom spåk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns spåkutveckling .Att kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer som sång, bild, musik, dans och rörese liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod att i förskolans strävan främja barns utveckling och lärande.
Regnbågen besöker kraftstationen i Ringaby 140121
Barnen på Slangbellan har arbetat med Grön flagg och med energi under hela verksamhetsåret. Idag åkte barnen på Regnbågen tillsammans med pedagoger en mamma, en pappa och en mormor till Ringaby kraftstation för att ta reda på mer om vad en kraftstation kan vara. Barnen hade förberett många frågor och de hade även fått fundera på vad de trodde att ett kraftverk var innan vi åkte. Barnen hade som vanligt kloka tankar om vad ett kraftverk kan vara tex.
- Ett stort torn som gör energi och kraft.
- Är det som ett vindkraftverk?! (Barnen kom ihåg besöket på Sverkesta gård och vindkraftverket Hillevi)
- Det är samma som det där lilla huset bredvid vindkraftverket – fast större.
- Det gör ström till hus som gör att man kan tända lampor, titta på TV, använda iPad.
Barnen och pedagogerna hade även tittat på ”Skurt om el” där de fick lite förförståelse för vad kraftverk kan vara.
Några av sakerna som barnen ville ha reda på när vi träffade Erik från Linde Energi var:
- Vad är ett kraftverk?
- Är det nästansom ett vindkraftverk?
- Hur bygger man ett kraftverk?
- Är det nått som snurrar runt i det?
- Kan man gå in i det?
- Hur kan vattnet bli el?
Barnen fick svar på sina frågor och fick dessutom lära sig ännu mer. Erik berättade för barnen att kraftverket var väldigt gammalt, det var 100 år sen i år som det byggdes. Vissa delar av kraftverket är fortfarande i originaldelar ( det imponerade på de vuxna som var med – att det var så bra kvalitet så att det fortfarande är i bruk ). Vi fick även berättat för oss det är 200 badkar med vatten som passerar genom kraftverket varje sekund, det förstod barnen att det var väldigt mycket vatten och de blev förvånade. Barnen fick lära sig att vattnet åker in i propellrar eller vattenhjul som gör att en generator börjar att snurra och då bildas det ström som kan skickas vidare ut till våra hus. Erik berättade också att ingen ström kan sparas, den förbrukas i samma stund som den skapas, det enda sättet att lagra ström är i batterier.
Under rundturen dök frågan upp, vad som händer om vattenkraftverket går sönder? Blir vi utan ström på Slangbellan då? Erik berättade att det finns flera kraftverk som skapar ström samtidigt och att det inte går att säga att strömmen kommer från ett specifikt ställe. Alltså var det ingen fara att Slangbellan blev strömlöst av den anledningen.
Barnen undrade också om Erik jobbade på kraftstationen hela tiden. Han berättade att kraftstationen övervakades av datorer som finns i Lindesberg nu för tiden och att någon bara åker dit om det blir fel på stationen. Men när kraftverket var nytt bodde det tre familjer i huset bredvid som hela tiden såg till att någon övervakade det som hände så att ingenting gick fel.
Vi kommer att fortsätta att prata om hur vi kan få ström till våra hus och nu har vi på ett konkret sätt fått lära oss att det går att göra el av vattnets kraft, precis som av vindens.
Vi kan koppla detta till vårt Grön Flaggarbete och vårt mål i verksamhetsplanen som handlar om naturvetenskap och samband i naturen och även målet som handlar om teknik. I Läroplan för förskolan(98/10) står det: Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld.
Bloggat av Erika och Karin.
Regnbågen arbetar med känslan glad.
Som några redan vet har vi köpt in ett material som heter Friendy, med sex olika dockor där varje docka står för en känsla; Glad, Arg, Ledsen, Rädd, Lugn och Sur. Maria-Pia Gottberg har tagit fram dessa dockor och de hette tidigare EQ-dockan (EQ står för Emotionell Intilligens). Med dessa dockor kan man arbeta med barn för att lära känna olika känslor både hos sig själv och andra.
För att kunna leva sig in i hur andra människor kan känna sig och därmed skapa goda relationer handlar det först att lära känna sig själv. Små barn speglar sina känslor i de personer de samspelar med. Känslor finns i våra kroppar hela tiden och de är medfödda, alla människor i hela världen har samma ansiktsuttryck när de uttrycker glädje, ilska, sorg och rädsla. Känslorna kan vi inte styra över men vi kan lära oss hur vi ska hantera dem. Man tillåts känna alla de olika känslorna men behöver inte agera på alla känslor. Glädje förstärks när den blir bekräftad medan ”jobbigare” känslor som ilska och sorg kan tonas ner genom att de bekräftas. Ibland kan vi pedagoger uppleva att ett barn som är ledsen för något en kompis gjort och bekräftas genom: ”Jag förstår att du blev ledsen när…” blir nöjd av det och sedan går barnet tillbaka och leker och konflikten är glömd.
Vi kommer att arbeta med en känsla i taget och det är viktigt att betona att alla känslor är lika mycket värda och lika okej. Vi kommer diskutera olika dilemman med barnen, till exempel ”Vad får man göra när man blir arg på sin kompis?” Vad gör man om man blir ledsen?”
I onsdags förra veckan började vi på Regnbågen arbeta med GLAD. Vi började med att ta fram ”Friendy Glad” och barnen fick berätta vilken känsla dockan hade och hur man kan se det. Vi provade att se glada ut och tittade på varandra hur vi ser ut då. Man ser att någon är glad på munnen och på ögonen berättade barnen. Det syns på ögonbrynen att man ler eller skrattar och då ser man glad ut.
Var känns det i kroppen när man är glad? Undrar pedagogen. Vi provar igen att se glada ut och känner efter. Det känns i munnen att den är glad, det känns i magen och det känns i hjärnan tycker barnen. Det känns roligt och kul och känns i hela kroppen säger ett barn. Man kan skratta och man kan bli så glad att man börjar gråta berättar ett annat. Efter en stund säger ett barn att kinderna blir tjocka när man är glad. Jag är glad för mina kompisar! Säger ett av barnen spontant. Vi är glada för dig! Får hen till svar.
I torsdags fortsatte vi arbeta med GLAD och barnen fick berätta olika saker de gör när de är glada. Dansar, lyssnar på musik, skrattar, leker och pussas och kramas var saker barnen sa. Pedagogerna berättar att vi ska dansa GLAD till musik för att känna var i kroppen det känns. Om man inte ville dansa kunde man välja att gå eller hoppa till musiken och några valde att sitta bredvid och titta när vi andra dansade. Vi dansade och skrattade så det hördes ända ner till Solstrålen!
Barnens kommentarer efter dansen var:
Man blir glad när man dansar!
Det känns i hjärtat, hjärnan, näsan och magen!
Man blir glad i magen av att hoppa! Och svettig.
Det kändes i magen och jag skrattade! Det kändes i hela kroppen!
Det kändes roligt i magen!
Jag blev jättevarm!
Det kändes i ansiktet!
Nästa steg blir att måla eller rita glada konstverk, där alla barn får göra sitt eget. Barnen kommer även få rita i en bild av en kropp, var de tycker att det känns när de är glada. Vi kommer arbeta på liknande sätt med alla de olika Friendy-dockorna.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den samt förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation (Lpfö 98/10).
Bloggat av Erika.
Dinosauriegruppen gör en tejpbro. Dec 2013
Barnen på Slangbellan arbetar med tema konst och har gjort flera konstverk, både enskilda och gemensamma. Dinosauriegruppen (alltså de barn som går sitt sista år på förskolan) valde först att göra den kissande mannen inspirerade av open art, men de ville också gärna göra tejpbron. Så här såg tejpbron i Örebro ut:
När barnen hade första mötet om hur de skulle göra bron, var idéerna många och barnen var först inne på att göra en tejpbro ute på gården mellan lektornet och lekstugorna. När pedagogen förklarade för barnen att de som hade gjort den stora bron i Örebro bara hade jobbat med det och ingenting annat jättelänge, insåg barnen att de inte skulle hinna leka så mycket om de skulle göra en så stor bro. Det bestämdes att bron skulle vara lite mindre, men ändå så stor att dockhusdockorna skulle kunna få plats. 
Barnen började med att göra en gemensam ritning och tänka över vad de behövde ha för material för att kunna bygga bron. Barnen sa att de behövde ha en planka, med fastspikade stolpar på och jätte-jätte-jätte-jättemycket tejp.Pedagogen beställde hem 20 tejprullar så barnen skulle kunna använda så mycket de ville.
Barnen och pedagogen gick tillsammans ut i snickarboden för att snickra ihop stommen till boden. Barnen hade med sig ritningen och tittade noga på den för att se så de fick med alla delar de hade tänkt. De märkte att det inte fanns fyra stycken ”stolpar” som var lika höga och därför började de att samarbeta för att såga till. Det var ett hårt jobb och alla fick turas om att såga.
Samtidigt började de också med att spika fast stolparna på plankan, inte heller helt lätt eftersom plankan var väldigt hård och svårspikad, dessutom flyttade den på sig. Barnen konstaterade att om det skulle kunna bli någon bro, så fick de turas om att både spika och hålla i plankan.
Nästa gång dinosauriegruppen träffades var det dags för tejpandet. Hur ska vi göra nu frågade pedagogen?
Barnen hade flera förslag:Vi får snurra runt tejpen här och så hela vägen runt (barnet pekar på pelarna). Vi måste göra såhär! (visar en stor cirkelrörelse med armen). Ett barn går och hämtar fotografiet på den riktiga tejpbron från konstutställningen och barnen tittar noga på den. Barnen konstaterar att det nog tog låååång tid att göra den verkliga tejpbron.
Barnen börjar tejpa och skicka tejpen mellan sig. Det tog ganska lång tid att göra på det sättet och det skickades mer tejp fram och tillbaka, än vad det tejpades. Pedagogen frågade barnen: Hur kan vi göra så att det går fortare att tejpa? Ett barn sa: Om vi drar ut bordet så kan vi springa runt och bara tejpa i ett helt varv var! Eller gå runt är kanske bättre så man inte krockar. Barnen provade detta ett tag och pedagogen kunde se att det var ett bra sätt men att det fortfarande tog ganska lång tid och att det blev väldigt tråkigt att vänta på sin tur att tejpa. Pedagogen: Tror ni att det går att göra på något mer sätt, så ni inte behöver vänta så länge?Barnen funderade en stund sen sa ett barn: Jag vet! Vi kan ju ta två tejpar samtidigt! Så får man tejpa en halv bro och så byter man!! De andra barnen tyckte att det var en lysande idé. När det tejpades mer så började bron att röra lite på sig. Ett barn sa: Hörrni! Jag tycker att när man inte tejpar så måste man hålla i bron, annars åker den bara omkring.
Barnen började turas om med att både tejpa och hålla i. Tillslut kände de sig nöjda med själva väggarna på bron. Då var det dags att börja tejpa runt väggarna så att det blev en tejptunnel av det hela. Barnen bestämde snabbt att de skulle dela upp sig två och två och sitta mitt emot varandra och tejpa, så de kunde skicka tejprullen mellan sig, den som inte tejpade för tillfället fick hålla bron stilla tillsammans med pedagogen. Efter sammanlagt en och en halv timmes ihärdigt tejpande och jobbande, tyckte barnen att det fick vara nog för dagen och att de skulle fortsätta en annan dag istället.
Vi nästa brobyggartillfälle fortsatte barnen där de hade slutat med tejpandet. Barnen arbetade mycket koncentrerat och var noga med att det inte skulle bli några hål i bron.
Ett av målen i verksamhetsplanen på förskolan Slangbellan är att barnen ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper om teknik, bygg och konstruktion och skapande. I läroplanen står det också att barnen ska vara en del av en förskola som tillämpar ett demokratiskt arbetssätt och det har barnen verkligen arbetat mycket med i detta arbete. De har röstat om beslut som de inte har kunnat enas om, de har lyssnat på varandras tankar och åsikter om hur bron ska utformas på bästa sätt och de har gjort det med stor hänsyn och respekt för varandra. 
Såhär fin blev den färdiga bron! Eftersom alla barnen vill ta med sig bron hem har vi bestämt att vi på vårterminen, efter vernissagen som vi ska ha är gjord, kommer att dra lott om vem som får ta hem bron till sig.
Bloggat av Karin