Etikettarkiv: Regnbågen

Regnbågen på biblioteket 6/2

I torsdags var Barnen på Regnbågen tillsammans med två pedagoger på biblioteket i Fellingsbro. Vi åkte buss dit och kom fram precis i lagom tid när de öppnade.

februari 14 017

februari 14 019

Barnen fick titta och välja bland böckerna vilka de tyckte verkade bra, efter bara en liten stund hade vi en stor hög av böcker på bordet som barnen ville låna till Slangbellan. Barnen visade varandra böcker de tyckte var intressanta och spännande och det blev många samtal och fint samspel kring böckerna.

februari 14 023

februari 14 022

februari 14 031

När vi valt klart böcker (det blev två fulla papperspåsar!) fick vi låna ett rum innanför biblioteket där vi kunde äta medhavd frukt och barnen fick lyssna på ”Gittan och älgbrorsorna” som en av pedagogerna läste. Sedan var det dags att åka tillbaka till Slangbellan och äta Mariannes goda mat. Både barn och pedagoger kände sig nöjda med biblioteksbesöket och nu vi har många roliga böcker att läsa igen.

På förskolan Slangbellan ges barnen förutsättningar att ha reellt inflytande över verksamheten (Slangbellans verksamhetsplan 2013-2014).

Bloggat av Erika

Regnbågen konstruerar platspåsekonstverk

Barnen på Regnbågen arbetar med tema konst och har tidigare gjort egna konstverk inspirerade av open art. Barnen har fått måla de konstverk de gillar bäst och har även konstruerat konst i lera och i tejp. Barnen har haft önskemål om att få göra fler konstverk och då kom idén om att skapa plastpåsekonstverket upp som barnen tidigare sätt på open art besöket. Så här såg pås-konstverket i Örebro ut:

open art 044

Pedagogerna och barnen pratade om besöket på open art och tittade på kortet av pås-konstverket. Barnen blev erbjudna att tillsammans skapa ett eget påskonstverk och alla barn ville vara med. Tillsammans började vi med att göra en ”stomme” av cykelhjul, hönsnät och ståltråd. Sedan klippte vi tillsammans remsor av de olikfärgade plastpåsarna. Först började barnen själva klippa i plastpåsarna, men flera av barnen insåg sen att de var tvungna att samarbeta. Några barn kom då på idén att om ett barn klippte remsor och de andra barnet fäste remsorna till stommen så skulle de gå lättare. Barnen hjältes åt att klippa och riva många remsor som de med olika knep satte fast i hönsnätet. De krävdes ganska stort arbete och mycket koncentration för att klippa och fästa alla remsor. Men alla barnen hjälptes åt och jobbade på en längre stund och kände sig sedan klara, pedagogerna hängde upp konstverket i ateljén och barnen berömde sedan verket och sa att dom blev jättenöjda!!

image (22)image (18)

I Läroplan för förskolan 98/10 står det att Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

image (14)

Skrivet av Jenny

Regnbågen besöker kraftstationen i Ringaby 140121

Barnen på Slangbellan har arbetat med Grön flagg och med energi under hela verksamhetsåret. Idag åkte barnen på Regnbågen tillsammans med pedagoger en mamma, en pappa och en mormor till Ringaby kraftstation för att ta reda på mer om vad en kraftstation kan vara. Barnen hade förberett många frågor och de hade även fått fundera på vad de trodde att ett kraftverk var innan vi åkte. Barnen hade som vanligt kloka tankar om vad ett kraftverk kan vara tex.

  • Ett stort torn som gör energi och kraft.
  • Är det som ett vindkraftverk?! (Barnen kom ihåg besöket på Sverkesta gård och vindkraftverket Hillevi)
  • Det är samma som det där lilla huset bredvid vindkraftverket – fast större.
  • Det gör ström till hus som gör att man kan tända lampor, titta på TV, använda iPad.

Barnen och pedagogerna hade även tittat på ”Skurt om el” där de fick lite förförståelse för vad kraftverk kan vara.

Några av sakerna som barnen ville ha reda på när vi träffade Erik från Linde Energi var:

  • Vad är ett kraftverk?
  • Är det nästansom ett vindkraftverk?
  • Hur bygger man ett kraftverk?
  • Är det nått som snurrar runt i det?
  • Kan man gå in i det?
  • Hur kan vattnet bli el?

Regnbågen GLAD och besök på Ringaby kraftstation v4 027Regnbågen GLAD och besök på Ringaby kraftstation v4 032Regnbågen GLAD och besök på Ringaby kraftstation v4 033Regnbågen GLAD och besök på Ringaby kraftstation v4 035

Barnen fick svar på sina frågor och fick dessutom lära sig ännu mer. Erik berättade för barnen att kraftverket var väldigt gammalt, det var 100 år sen i år som det byggdes. Vissa delar av kraftverket är fortfarande i originaldelar ( det imponerade på de vuxna som var med – att det var så bra kvalitet så att det fortfarande är i bruk ). Vi fick även berättat för oss det är 200 badkar med vatten som passerar genom kraftverket varje sekund, det förstod barnen att det var väldigt mycket vatten och de blev förvånade. Barnen fick lära sig att vattnet åker in i propellrar eller vattenhjul som gör att en generator börjar att snurra och då bildas det ström som kan skickas vidare ut till våra hus. Erik berättade också att ingen ström kan sparas, den förbrukas i samma stund som den skapas, det enda sättet att lagra ström är i batterier.

Regnbågen GLAD och besök på Ringaby kraftstation v4 036

Under rundturen dök frågan upp, vad som händer om vattenkraftverket går sönder? Blir vi utan ström på Slangbellan då? Erik berättade att det finns flera kraftverk som skapar ström samtidigt och att det inte går att säga att strömmen kommer från ett specifikt ställe. Alltså var det ingen fara att Slangbellan blev strömlöst av den anledningen.

Regnbågen GLAD och besök på Ringaby kraftstation v4 038Regnbågen GLAD och besök på Ringaby kraftstation v4 046Regnbågen GLAD och besök på Ringaby kraftstation v4 043Regnbågen GLAD och besök på Ringaby kraftstation v4 049

Barnen undrade också om Erik jobbade på kraftstationen hela tiden. Han berättade att kraftstationen övervakades av datorer som finns i Lindesberg nu för tiden och att någon bara åker dit om det blir fel på stationen. Men när kraftverket var nytt bodde det tre familjer i huset bredvid som hela tiden såg till att någon övervakade det som hände så att ingenting gick fel.

Vi kommer att fortsätta att prata om hur vi kan få ström till våra hus och nu har vi på ett konkret sätt fått lära oss att det går att göra el av vattnets kraft, precis som av vindens.

Vi kan koppla detta till vårt Grön Flaggarbete och vårt mål i verksamhetsplanen som handlar om naturvetenskap och samband i naturen och även målet som handlar om teknik. I Läroplan för förskolan(98/10) står det: Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld.

Bloggat av Erika och Karin.

Regnbågen arbetar med känslan glad.

Som några redan vet har vi köpt in ett material som heter Friendy, med sex olika dockor där varje docka står för en känsla; Glad, Arg, Ledsen, Rädd, Lugn och Sur. Maria-Pia Gottberg har tagit fram dessa dockor och de hette tidigare EQ-dockan (EQ står för Emotionell Intilligens). Med dessa dockor kan man arbeta med barn för att lära känna olika känslor både hos sig själv och andra.

Solstrålen och regnbågen v 2 o 3 064

För att kunna leva sig in i hur andra människor kan känna sig och därmed skapa goda relationer handlar det först att lära känna sig själv. Små barn speglar sina känslor i de personer de samspelar med. Känslor finns i våra kroppar hela tiden och de är medfödda, alla människor i hela världen har samma ansiktsuttryck när de uttrycker glädje, ilska, sorg och rädsla. Känslorna kan vi inte styra över men vi kan lära oss hur vi ska hantera dem. Man tillåts känna alla de olika känslorna men behöver inte agera på alla känslor. Glädje förstärks när den blir bekräftad medan ”jobbigare” känslor som ilska och sorg kan tonas ner genom att de bekräftas. Ibland kan vi pedagoger uppleva att ett barn som är ledsen för något en kompis gjort och bekräftas genom: ”Jag förstår att du blev ledsen när…”  blir nöjd av det och sedan går barnet tillbaka och leker och konflikten är glömd.

Vi kommer att arbeta med en känsla i taget och det är viktigt att betona att alla känslor är lika mycket värda och lika okej. Vi kommer diskutera olika dilemman med barnen, till exempel ”Vad får man göra när man blir arg på sin kompis?” Vad gör man om man blir ledsen?”

002

I onsdags förra veckan började vi på Regnbågen arbeta med GLAD. Vi började med att ta fram ”Friendy Glad” och barnen fick berätta vilken känsla dockan hade och hur man kan se det. Vi provade att se glada ut och tittade på varandra hur vi ser ut då. Man ser att någon är glad på munnen och på ögonen berättade barnen. Det syns på ögonbrynen att man ler eller skrattar och då ser man glad ut.

regnbågen känslan glad 004

regnbågen känslan glad 006

Var känns det i kroppen när man är glad? Undrar pedagogen. Vi provar igen att se glada ut och känner efter. Det känns i munnen att den är glad, det känns i magen och det känns i hjärnan tycker barnen. Det känns roligt och kul och känns i hela kroppen säger ett barn. Man kan skratta och man kan bli så glad att man börjar gråta berättar ett annat. Efter en stund säger ett barn att kinderna blir tjocka när man är glad. Jag är glad för mina kompisar! Säger ett av barnen spontant. Vi är glada för dig! Får hen till svar.

I torsdags fortsatte vi arbeta med GLAD och barnen fick berätta olika saker de gör när de är glada. Dansar, lyssnar på musik, skrattar, leker och pussas och kramas var saker barnen sa. Pedagogerna berättar att vi ska dansa GLAD till musik för att känna var i kroppen det känns. Om man inte ville dansa kunde man välja att gå eller hoppa till musiken och några valde att sitta bredvid och titta när vi andra dansade. Vi dansade och skrattade så det hördes ända ner till Solstrålen!

Solstrålen och regnbågen v 2 o 3 001

Solstrålen och regnbågen v 2 o 3

Barnens kommentarer efter dansen var:

Man blir glad när man dansar!

Det känns i hjärtat, hjärnan, näsan och magen!

Man blir glad i magen av att hoppa! Och svettig.

Det kändes i magen och jag skrattade! Det kändes i hela kroppen!

Det kändes roligt i magen!

Jag blev jättevarm!

Det kändes i ansiktet!

Nästa steg blir att måla eller rita glada konstverk, där alla barn får göra sitt eget. Barnen kommer även få rita i en bild av en kropp, var de tycker att det känns när de är glada. Vi kommer arbeta på liknande sätt med alla de olika Friendy-dockorna.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den samt förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation (Lpfö 98/10).

Bloggat av Erika.

Dinosauriegruppen gör en tejpbro. Dec 2013

Barnen på Slangbellan arbetar med tema konst och har gjort flera konstverk, både enskilda och gemensamma. Dinosauriegruppen (alltså de barn som går sitt sista år på förskolan) valde först att göra den kissande mannen inspirerade av open art, men de ville också gärna göra tejpbron. Så här såg tejpbron i Örebro ut:Bild

När barnen hade första mötet om hur de skulle göra bron, var idéerna många och barnen var först inne på att göra en tejpbro ute på gården mellan lektornet och lekstugorna. När pedagogen förklarade för barnen att de som hade gjort den stora bron i Örebro bara hade jobbat med det och ingenting annat jättelänge, insåg barnen att de inte skulle hinna leka så mycket om de skulle göra en så stor bro. Det bestämdes att bron skulle vara lite mindre, men ändå så stor att dockhusdockorna skulle kunna få plats. Bild

Barnen började med att göra en gemensam ritning och tänka över vad de behövde ha för material för att kunna bygga bron. Barnen sa att de behövde ha en planka, med fastspikade stolpar på och jätte-jätte-jätte-jättemycket tejp.Pedagogen beställde hem 20 tejprullar så barnen skulle kunna använda så mycket de ville. 

Barnen och pedagogen gick tillsammans ut i snickarboden för att snickra ihop stommen till boden. Barnen hade med sig ritningen och tittade noga på den för att se så de fick med alla delar de hade tänkt. De märkte att det inte fanns fyra stycken ”stolpar” som var lika höga och därför började de att samarbeta för att såga till. Det var ett hårt jobb och alla fick turas om att såga.

Bild

Bild

Bild

Samtidigt började de också med att spika fast stolparna på plankan, inte heller helt lätt eftersom plankan var väldigt hård och svårspikad, dessutom flyttade den på sig. Barnen konstaterade att om det skulle kunna bli någon bro, så fick de turas om att både spika och hålla i plankan.

Bild

Bild

Bild

Nästa gång dinosauriegruppen träffades var det dags för tejpandet. Hur ska vi göra nu frågade pedagogen?

Barnen hade flera förslag:Vi får snurra runt tejpen här och så hela vägen runt (barnet pekar på pelarna). Vi måste göra såhär! (visar en stor cirkelrörelse med armen). Ett barn går och hämtar fotografiet på den riktiga tejpbron från konstutställningen och barnen tittar noga på den. Barnen konstaterar att det nog tog låååång tid att göra den verkliga tejpbron.Bild

Barnen börjar tejpa och skicka tejpen mellan sig. Det tog ganska lång tid att göra på det sättet och det skickades mer tejp fram och tillbaka, än vad det tejpades. Pedagogen frågade barnen: Hur kan vi göra så att det går fortare att tejpa? Ett barn sa: Om vi drar ut bordet så kan vi springa runt och bara tejpa i ett helt varv var! Eller gå runt är kanske bättre så man inte krockar. Barnen provade detta ett tag och pedagogen kunde se att det var ett bra sätt men att det fortfarande tog ganska lång tid och att det blev väldigt tråkigt att vänta på sin tur att tejpa. Pedagogen: Tror ni att det går att göra på något mer sätt, så ni inte behöver vänta så länge?Barnen funderade en stund sen sa ett barn: Jag vet! Vi kan ju ta två tejpar samtidigt! Så får man tejpa en halv bro och så byter man!! De andra barnen tyckte att det var en lysande idé. När det tejpades mer så började bron att röra lite på sig. Ett barn sa: Hörrni! Jag tycker att när man inte tejpar så måste man hålla i bron, annars åker den bara omkring.Bild

Bild

Barnen började turas om med att både tejpa och hålla i. Tillslut kände de sig nöjda med själva väggarna på bron. Då var det dags att börja tejpa runt väggarna så att det blev en tejptunnel av det hela. Barnen bestämde snabbt att de skulle dela upp sig två och två och sitta mitt emot varandra och tejpa, så de kunde skicka tejprullen mellan sig, den som inte tejpade för tillfället fick hålla bron stilla tillsammans med pedagogen. Efter sammanlagt en och en halv timmes ihärdigt tejpande och jobbande, tyckte barnen att det fick vara nog för dagen och att de skulle fortsätta en annan dag istället.Bild

Vi nästa brobyggartillfälle fortsatte barnen där de hade slutat med tejpandet. Barnen arbetade mycket koncentrerat och var noga med att det inte skulle bli några hål i bron.Bild

Bild 

Bild

Ett av målen i verksamhetsplanen på förskolan Slangbellan är att barnen ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper om teknik, bygg och konstruktion och skapande. I läroplanen står det också att barnen ska vara en del av en förskola som tillämpar ett demokratiskt arbetssätt och det har barnen verkligen arbetat mycket med i detta arbete. De har röstat om beslut som de inte har kunnat enas om, de har lyssnat på varandras tankar och åsikter om hur bron ska utformas på bästa sätt och de har gjort det med stor hänsyn och respekt för varandra. Bild

Bild

Såhär fin blev den färdiga bron! Eftersom alla barnen vill ta med sig bron hem har vi bestämt att vi på vårterminen, efter vernissagen som vi ska ha är gjord, kommer att dra lott om vem som får ta hem bron till sig. 

Bloggat av Karin

Regnbågens årliga pepparkaksbak 101213

Idag har barnen på regnbågen bakat pepparkakor enligt traditionen. I förskolans läroplan står det: I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kultur­skapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa. Barnen tyckte att det var så roligt att baka och alla får med sig en liten påse med deras egengjorda pepparkakor hem. Lite annorlunda det här året var det att pedagogerna inte kunde hitta några pepparkaksformar, kanske hade en busig tomtenisse lånat dem, så barnen fick göra runda pepparkakor med hjälp av muggar – det gick lika bra det!

Image

ImageImage

Att baka pepparkakor är mycket mer än en mysig svensk tradition. Barnen på förskolan får möjlighet att turas om med redskapen och vänta på sin tur. Dessutom får barnen känna, knåda, lukta och smaka på den goda pepparkaksdagen och visst är det något speciellt när doften av nygräddade pepparkakor sprider sig på förskolan. Då känner både barn och vuxna att snart är det jul!Image

Image

Image

 

Bloggat av Karin

 

Elektrikerbesök den 3 december 2013

Idag har barnen på Slangbellan fått besök av Micke Malm som jobbar som elektriker på Byggnadsfirman Lund. Vi bjöd in honom eftersom vi arbetar med grön flagg och energi det här året på förskolan. Barnen hade förberett sig med frågor till Micke innan han kom och de var väldigt spända på att få titta i hans bil. Vad har egentligen en elektriker i bilen??Image

Image

Barnen fick titta på massor med spännande instrument och verktyg, olika borrar och mätinstrument. De som ville fick prova att borra med Mickes borr och även sätta fingret mot ett instrument som mätte spänning – men bara om fingret var blött, annars hände ingenting. Det var lite konstigt tyckte barnen. 

Image

Image

Micke visade också hur det ser ut inuti elkablar, att det var flera smalare kablar där inne och att de hade olika funktioner. Det var intressant att titta in i bilen, det fanns ju så mycket spännande där inne!

Image

 

När vi hade tittat klart i bilen gick vi in allihop för att ställa våra frågor till Micke, barnen på Slangbellan är vana att tänka ut kluriga saker som de vill ha reda på, även denna gång! Barnen undrade bland annat: vad gör en elektriker? Hur kommer elen in i kontakterna? Hur kan det vara el på båtar och flygplan (det går ju ingen kabel dit)? Hur kan det bli varmt i ugnen? Och ännu fler spännande saker som också dök upp under samtalets gång. 

Image

Image

Image

Micke hade tagit med sig två olika vägguttag som han visade för oss och som barnen fick kika närmare på. Han skruvade också isär dem för att barnen skulle få se hur de ser ut på insidan. Vi pratade också om hur farligt det kan vara med ström och att man aldrig får försöka skruva isär någonting med ström i om man inte är just en elektriker. Barnen visste att det kunde vara jättefarligt om man petar i kontakter.Image

 Alla barn kände sig nöjda med att ha lärt sig nya saker och fått sina frågor besvarade av Micke innan han åkte tillbaka till sitt jobb. Några blev så inspirerade att de lekte elektriker och skruvade med mekano (som var kontaktuttag och strömsvärd) innan det var dags att få äta av Mariannes goda köttfärsgryta. 

Vi pedagoger tycker att det är väldigt givande för barnen när det kommer ut någon till förskolan och berättar för oss på det här sättet. Barnen får möjlighet att ställa sina frågor direkt och de får även ta del av vårt samhälle och få förståelse för att det finns många olika sorters yrken. Micke gjorde ett exemplariskt jobb med att svara på frågor och lyssna på barnen, att han dessutom var expert på att vifta på öronen var såklart otroligt imponerade tyckte barnen på Regnbågen!

I Lpfö 98/10 står det: Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga, upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker, ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper, stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik.

Bloggat av Karin

Tema Konst – Regnbågens tomtevärld 2/12

Idag började några av barnen på Regnbågen att göra en tomtevärld av naturmaterial. En skogspromenad i lördags (pedagogens) resulterade i olika fynd som vi kunde använda till vårt konstverk, bland annat en gammal rot som passade perfekt till ett krypin för små tomtar. Barnen kommer kunna fortsätta att bygga på tomtevärlden under kommande veckor.

Konsttema Regnbågens tomtevärld 007

Med hjälp av grön färg skapade barnen granar.

Konsttema Regnbågens tomtevärld 003

Barnen hjälptes åt och samarbetade när de klippte till luvorna till tomtarna.

Konsttema Regnbågens tomtevärld 006

Konsttema Regnbågens tomtevärld 011

Det krävs koncentration att limma, måla och konstruera tomtar och granar!

Konsttema Regnbågens tomtevärld 014

Såhär fin tomtevärld har vi nu i vårt fönster i trappen till Regnbågen. Kanske kommer det fler tomtar och gör dessa tre sällskap….

Förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (Lpfö 98/10).

Skrivet av Erika.

Besök av Kim och Tam

ImageImage

 

Idag kom Kim och Tam på besök till Slangbellan. De hade tidigare vart hos barnen och frågat om Energi. Vad är det? Barnen hade nya svar på vad energi var: När man äter blir det energi, barnen berättade även om studiebesöket till Sverkestagård där vi såg på vindkraftverket. Barnen berättade också om olika typer av energi tex. från väderkvarnar och att element också ger värme.

Barnen på Regnbågen fick sedan ett nytt uppdrag: Att undersöka vad de har för värme i husen hemma?

Citat från Lpfö 98 ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära”   Förskolans uppdrag ”Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande”.

Skrivet av Jenny

 

 

Dinosauriegruppen skapar den kissande gubben nov 2013

När det var dags att arbeta vidare med vårt konsttema, delade pedagogerna in barnen i mindre grupper för att de skulle få skapa ett gemensamt konstverk. Eftersom en grupp barn också ska börja förskoleklass till hösten och så bestämde pedagogerna att även konstarbetet kunde ske i sexårsgruppen (alltså de barn som fyller sex år nästa år). En pedagog samlade barnen i personalrummet för att ha sexårsgrupp. Det var väldigt viktigt för barnen att de kom på ett namn på gruppen innan vi började att prata om konsten (barnen hade färskt i minnet förra årets sexåringar som tillhört den eftertraktade Lejongruppen). Tidigare under hösten hade barnen pratat om att de ville heta Leopardgruppen, men som ett barn också påpekade hade det inte röstats om detta och därför ”har det inte varit demokrati och det är ju viktigt!!” De andra barnen höll med och uppmanande pedagogen att skriva upp de olika förslagen. När det var sammanställt sa ett barn mycket bestämt: Vi kan inte rösta om det här nu, för … är sjuk och han måste också få bestämma!” Barnen höll med och vi bestämde att vi skulle hålla omröstning nästa träff istället.

Vi pratade vidare om att barnen nu skulle komma överens om ett gemensamt konstverk som de skulle skapa med inspiration från Open art. Barnen fick viska i pedagogens öra vilket konstverk de ville återskapa och det konstverket som flest barn ville göra var (inte så jätteförvånande kanske) den kissande gubben. Barnen diskuterade fram och tillbaka hur de skulle kunna skapa den gemensamt och kom fram till att lera nog var det bästa materialet att använda, de trodde också att det var nog det som konstnären hade använt sig av när hen skapade den ”riktiga” gubben också fast: ”Så mycket lera finns det nog inte att få tag på i Fellingsbro, så det är bäst att vi gör en mindre!

Barnen och pedagogerna hämtade lera och satte sig vid ett bord för att barnen skulle få börja skapa. Nästa dilemma för barnen var att komma fram till hur de skulle fördela arbetet. De beslutade sig för att dela upp gubbens olika kroppsdelar mellan sig och sedan sätta ihop den tillsammans. Barnen hade en bild på konstverket och ett av barnens enskilda skapande, en teckning av konstverket och titta på under skapandet. affe, jennifer 055

affe, jennifer 056

affe, jennifer 057 Vem som skulle göra gubbens snopp (som var det absolut roligaste att göra) diskuterades lite fram och tillbaka men barnen lyckades själva komma överens, under väldigt mycket fniss och skratt. Ytterligare ett dilemma för barnen var hur de skulle kunna få gubben att stå upp. Efter några försök konstaterades att det inte gick för att det blev för tungt för benen. Barnen bestämde att deras kissande gubbe fick sitta ner! De var väldigt nöjda och stolta över första delen av processen och började redan att prata om hur de ville måla gubben nästa gång vi skulle arbeta med temat.affe, jennifer 059

affe, jennifer 060

affe, jennifer 062

Att ge barnen förutsättningar att samarbeta och under demokratiska former och komma överens är ett viktigt uppdrag som förskolan har. Det är någonting som den här gruppen barn är väldigt bra på och de visade varandra stor respekt och uppmuntrade varandra på ett väldigt fint sätt under hela arbetets gång.

Några dagar senare var det dags att arbeta vidare med temat och då var alla de blivande sexåringarna på plats. När barnen skulle rösta om det viktiga gruppnamnet fick de lägga ner huvuden mot bordet och blunda (för att de inte skulle påverka varandra), pedagogen läste sedan upp förslagen och så fick de räcka upp handen. Det namn som vann blev Dinosauriegruppen och alla barnen kände sig nöjda med det.

Kissande gubben dinosauriegruppen 001

Kissande gubben dinosauriegruppen 003Barnen och pedagogen var i ateljén och även denna gång var barnen fulla med idéer om hur de skulle fortsätta med arbetet. De bestämde att de skulle göra en avsats där gubben skulle sitta, vatten nedanför och kiss av garn och att några barn skulle måla själva gubben. Barnen fördelade arbetet mellan sig och satte fart att skapa med bilden från Open art till hands och med stor glädje. Kissande gubben dinosauriegruppen 007

Kissande gubben dinosauriegruppen 005

Efter ytterligare några dagar var det dags att sätta ihop hela konstverket, barnen bestämde att det var bäst att limma ihop allt så det skulle hålla ordentligt. Kartongen som skulle föreställa avsatsen behövde också tejpas igen för ”det ser ju inte klokt ut om det är en öppning i en stor sten!”Kissande gubben dinosauriegruppen 008

Kissande gubben dinosauriegruppen 010

Kissande gubben dinosauriegruppen 014

Kissande gubben dinosauriegruppen 016

Återigen var det mycket skratt och fniss kring kisset och snoppen, att sedan kisset inte riktigt ville fastna gjorde det hela lite extra roligt. Barnen bestämde också att kisstrålen behövde kortas av, för den var för lång och dessutom ”När kiss träffar vatten så blandas det ju direkt!”

Kissande gubben dinosauriegruppen 017Barnen var mycket stolta över det färdiga resultatet. ”Det blev ju både likt och supersnyggt!!”Kissande gubben dinosauriegruppen 018

I Läroplan för förskolan 98/10 står det att Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Bloggat av Karin